Flera faktorer påverkar döva migranters språkinlärning
Vuxna, döva migranter kan möta särskilda utmaningar när de kommer till Sverige och ska lära sig svenska och svenskt teckenspråk, visar Nora Duggans avhandling.
Bor i Örebro, född i Dublin
Född år 1992
Disputerade 2024-06-05
vid Stockholms universitet
Deaf migrants in Swedish adult education. Language ideologies, repertoires, and translingual practices
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det fanns ett projekt om döva, nyanlända personers språksituation i Sverige. Projektet sökte en doktorand. Det kändes som det skulle passa bra för mig eftersom jag själv är döv migrant och har pluggat på folkhögskola.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen fokuserar på döva vuxna migranter, hur de lär sig svenska och svenskt teckenspråk. Mitt perspektiv är hur kommunikationen fungerar, och varför det inte fungerar. Vilka strategier kan man använda? En kritisk fråga är vad integrationen betyder för de här personerna ur ett språkperspektiv. Avhandlingen tar upp hur språkliga, sociala och kulturella faktorer påverkar döva migranters språkinlärning i vuxenutbildningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Processen hur man lär sig svenska och svenskt teckenspråk är inte enkel och svartvit. Det är lätt att tänka att det ska vara ett rakt spår där man först lär sig språk och sen kommer in på arbetsmarknaden. Men det handlar om mer än språket när man ska komma in i samhället. Ett exempel är när någon kommer hit i vuxen ålder och inte har haft möjlighet att gå i skola tidigare. Det är många saker som blir en utmaning om det är första gången någon får ett riktigt språk. En sådan utmaning är kontakter med myndigheter. Det handlar om mer än språket, det handlar också om vilket socialt och kulturellt kapital som en person har.
– Ett sätt att beskriva skillnaden mellan hörande och döva migranter handlar om frågan om tolk. Hörande migranter kan lära sig språket för att slippa tolk, medan döva migranter behöver lära sig svenska och svenskt teckenspråk för att kunna använda tolk.
Det är lätt att tänka att det ska vara ett rakt spår där man först lär sig språk och sen kommer in på arbetsmarknaden. Men det handlar om mer än språket när man ska komma in i samhället.
Nora Duggan
Vad överraskade dig?
– Det var överraskande att frågan i så hög grad handlar om andra aspekter än språk.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare på folkhögskolor som träffar döva migranter och personer som arbetar på myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen.