Film bästa sättet för utbildning i livräddning
Född 1972
Bor i Linköping
Disputerade 2017-12-14
vid Linköpings universitet
Bystander CPR: New aspects of CPR training among students and the importance of bystander education level on survival
Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag arbetar som sjuksköterska och utbildare i hjärt- och lungräddning (HLR). Vi får ofta förfrågningar från allmänhet, näringsliv och skolor om utbildning i HLR och jag såg behovet av att förenkla och förbättra HLR utbildningen. Jag ville ta reda på vilka metoder och faktorer som bäst bidrar till lärande vid HLR undervisning i skolor.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om en utbildningsintervention och utvärdering av olika metoder i HLR för elever i årskurs 7. Totalt ingår drygt 1 350 elever samt deras lärare i studien. Lärarna har utbildats i HLR som de sedan har undervisat sina elever.
– Hälften av eleverna fick praktiskt träna HLR utifrån instruktioner från en mobil-applikation (app), resterande via instruktioner från en film. Därtill lottades klasserna till en eller flera tilläggsinterventioner; interaktiv webbutbildning, studiebesök av elitidrottare, tillägg av reflekterande frågor, hjärtstartare utbildning eller praktiskt test med återkoppling. Direkt efter utbildningstillfället samt sex månader senare träffade jag eleverna individuellt för ett praktiskt test av deras kunskaper i HLR. Eleverna har också genom enkäter fått svara på frågor om deras motivation om att hjälpa med livräddande insatser.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att de filmbaserade interventionerna ger bättre resultat jämfört med de elever som lärde sig HLR med hjälp av en app i mobilen. Det visar de tester jag gjorde både direkt samt sex månader efter utbildningstillfället. Min tolkning av detta är att eleverna vid den appbaserade utbildningen inte upprepade de praktiska övningarna tillräckligt många gånger för att befästa kunskapen.
– Ett viktigt resultat är också är att de elever som fick göra ett individuellt praktiskt test med feedback direkt efter utbildningstillfället visar på bättre kunskaper i HLR efter sex månader, i jämförelse mot kontrollgruppen som inte genomförde test i anslutning till utbildningen. Vid testet fick eleverna individuell feedback med tips på något som kunde förbättras, men också beröm för väl utförd åtgärd. Kontentan är alltså att individuell återkoppling är viktigt för lärandet, vilket endast sker i begränsad utsträckning i dagens utbildningar.
Vad överraskade dig?
– En handfull elever berättade efter ett halvår att de haft konkret användning för sina kunskaper och gjort livräddande insatser. Det handlade om drunkningstillbud men också om sjuka närstående. Jag blev oerhört berörd av dessa vittnesmål om hur barnen faktiskt räddat liv. Ofta tänker man att HLR är kunskaper som eleverna ska ha sedan. Men min studie visar att många barn möter situationer här och nu där HLR kan vara livsavgörande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, elever och i slutänden givetvis de som drabbas av hjärtstopp. Jag hoppas att min studie kan bidra till en god kvalitet av utbildning i HLR i skolorna.