Få identifierar sig som mattelärare på låg- och mellanstadiet

Tidigarelärare undervisar i många olika ämnen, men när de har en mattelektion så ska de känna sig som mattelärare. Det menar Hanna Palmer, som konstaterar att ämnet hamnar i bakgrunden på låg- och mellanstadiet.
– Jag blev överraskad över att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna. Mycket av fokus ligger på resurser och på det sociala.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som tidigarelärare på lågstadiet och jag har även arbetat på lärarutbildningen. Det finns mycket forskning som visar att matematikundervisningen i skolan inte utvecklas så mycket. För att ta reda på vad vi ska förändra på lärarutbildningen för att göra lärarna bättre rustade så måste vi förstå vad som händer efteråt, när de slutar sin utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tidigarelärares professionella identitetsutveckling med fokus på undervisningen i matte. Enligt mig är tidigarelärare även mattelärare, de lär visserligen ut mycket annat, men när de undervisar i matte så är de mattelärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar att det sker en stark socialisering av nyutexaminerade lärare ute på skolan. Det är positivt på många sätt, men den socialiseringen involverar inte matematikundervisningen. Jämför man exempelvis med studier på lärare i Kina så ser man att deras främsta utveckling som lärare i ämnet sker efter examen, ute på skolan. Det är där de blir bra matematiklärare, tillsammans med andra lärare.

– Så är det inte i Sverige. Det finns en stark socialisering i skolan och grupperingar av lärare men det handlar inte om ämnen. Det beror mycket på hur man organiserar lärarlagen och ämnet är inte i fokus i de tidigare åren.

– Ett annat resultat är att det är stor skillnad på den matematik som studenterna möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen. Det finns ingen kontinuitet mellan lärarutbildningen och matematikundervisningen på skolor och det råder olika uppfattning om vad som är god matematikundervisning.

– Tidigarelärare känner sig inte heller som mattelärare eftersom de är lärare i många olika ämnen. Alla kan inte fokusera på att enbart vara mattelärare på låg- och mellanstadiet, men när man har mattelektion så ska man känna sig som mattelärare. Detta är viktigt då de här lärarna är våra skolelevers första mattelärare, det är de som introducerar vad matematik är för våra elever, och hur man lär sig det – det har eleverna med sig.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna. Mycket av fokus ute på skolor ligger på resurser och det sociala – jag säger inte att det är oviktigt, men det får mycket tid. De flesta ämnen kommer i bakgrunden tyvärr.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärarutbildningen, skolor och kommuner. På lärarutbildningen kan vi bli bättre på att ge en realistisk bild av skolan. Studenterna behöver fler verktyg för att undervisa det som de läser på lärarutbildningen. På skolorna måste ämnet bli en del av det kollegiala arbetet.

– Exempelvis måste mentorsverksamheten även ha fokus på ämnet, hur man planerar och hur man undervisar, inte bara på hur man hittar till kopiatorn eller om man mår bra på jobbet.

Av Åsa Lasson