Få frågor om undervisningen i klassråd och elevråd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt arbete som lärare har gjort mig intresserad. Jag har jobbat i grundskolan i arton år. Tolv av dem på en skola där frågor om elevinflytande ständigt var aktuella, både i arbetslaget och när hela personalgruppen träffades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevinflytande i årskurs 7-9. Jag har särskilt intresserat mig för formellt elevinflytande eftersom det inte finns så mycket forskning om det, och studerat verksamheten i elevråd och klassråd på tre skolor ur ett könsperspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är ett fåtal elever som deltar aktivt i råden. Särskilt få pojkar engagerar sig. Trots att aktiviteten i råden ofta är låg tyder ändå resultaten på att kollektivt elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska fostran. De stärks i sin förmåga att påverka och vill ofta fortsätta att engagera sig. Då elevinflytande är en viktig del av skolans demokratifostran är det viktigt att pojkar, och även vissa grupper av flickor, stärks när det gäller inflytande.
– Eftersom elever framför kritik mot skolornas sätt att organisera inflytandet bör också formerna för inflytandet diskuteras. Det är särskilt de representativa systemen som får kritik. Då varje klass förväntas ha ett visst antal representanter i elevråden och andra representativa råd, kan eleverna ibland känna sig tvingade att ställa upp och ibland att de inte får plats att delta.
– Eleverna vill ha mer flexibla lösningar, som gör det möjligt att under en viss tid engagera sig i en specifik fråga. Samtidigt är det viktigt att lära elever att använda sig av representativa system. Det är ju så samhällsdemokratin fungerar.

Vad överraskade dig?

– Att så få frågor som är direkt kopplade till undervisningen behandlades i råden. Elever som lyfte sådana frågor hänvisades ofta till enskilda lärare, något som förhindrade att allmänna och återkommande problem diskuterades på klassråden och fördes vidare till elevråden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal och lärarstudenter. Exempelvis kan avhandlingen fungera som ett diskussionsunderlag för hur man kan organisera elevers inflytande.