Extremt när förskolepersonal beskriver yrkesvardag
Förskollärare och barnskötare skiftar mellan olika professionella identiteter flera gånger om dagen. Det konstaterar Maria Lennartsdotter som forskat om två yrkeskårer som ofta beskriver sin yrkesvardag i extrema termer.
Född 1989
Bor i Karlstad
Disputerade 2024-09-13
vid Karlstads universitet
Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har tidigare arbetat som både förskollärare och specialpedagog och har länge intresserat mig för förskollärares och barnskötares profession – vilka premisser och val ingår i uppdraget? När jag senare funderade över vad jag skulle forska om så väcktes idén om att utgå från facebookgruppen Förskoleupproret och hashtaggen #pressatläge som gruppen skapade.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det bygger på texter skrivna av förskollärare och barnskötare och som publicerats under hashtaggen #pressatläge i facebookgruppen Förskoleupproret under år 2018. I avhandlingen har jag analyserat, både innehållsmässigt, språkligt och retoriskt, drygt tusen texter.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det som framför allt framträder är hur mångfacetterat uppdraget som förskollärare och barnskötare är. Här skiftar arbetsuppgifterna från undervisning till att byta blöjor och allt däremellan. I avhandlingen har jag identifierat fyra professionella identiteter som pedagogerna växlar mellan: läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren och administratören. Jag menar att det krävs en komplexitet för att kunna hantera alla dessa yrkesidentiteter. Men i förskollärarnas texter märks också en frustration över att uppdraget som ”lärare” inte hinns med till fullo eftersom praktiska bestyr måste gå före.
– Signifikativt för texterna är att de belyser mer eller mindre extrema situationer från förskolans vardag. Pedagogerna beskriver allt från urusla väderförhållanden till incidenter med svåra vårdnadshavare liksom absurda konsekvenser av skriande resurs- och personalbrist. Men i texterna finns inget som beskriver att de agerar för att försöka förändra situationen. I avhandlingen reflekterar jag över om de extrema formuleringarna av förskolans vardag riskerar att minska berättelsernas trovärdighet.
Vad överraskade dig?
– Många saker men framför allt hur många arbetsuppgifter som ryms i en och samma profession. Trots att de professionella identiteterna inkräktar på varandra, utför pedagogerna ändå sitt uppdrag.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand lärarutbildare, jag hoppas att resultaten kan väcka diskussion om vilken bild av förskolläraryrket som förmedlas på utbildningen, men framför allt – hur rustas blivande förskollärare för det som väntar dem? Det har skett stora förändringar inom förskolan det senaste decenniet, ny läroplan och i framtiden eventuellt även obligatorisk förskola. Det här påverkar givetvis de som arbetar där. En förhoppning är därför att även skolpolitiker och beslutsfattare på olika nivåer tar till sig resultaten.