Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Måste man tillåta en avreglerad skola och skolval om man värnar individers frihet? Hur hanterar man i så fall olika förutsättningar och risk för skolsegregation? Erik Gustavssons avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhällskunskapslärare och har sen min lärarutbildning varit intresserad av skola, samhälle och politik, exempelvis om hur grundläggande värden i samhället kanaliseras i utbildningspolitik. Skolvalsfrågan rymmer många intressanta spänningar mellan olika grundläggande värderingar i liberala demokratier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en rättvisefilosofisk prövning av skolvalsfrågan. Jag tar min utgångspunkt i tre rättviseperspektiv, formulerade av filosoferna John Rawls, Nancy Fraser och Amartya Sen. I analyser av utbildningspolitiska texter om skolval från de senaste decennierna visar och diskuterar jag sedan vilka följder dessa perspektiv får för hur skolvalsfrågan kan uppfattas. En gemensam nämnare för rättviseperspektiven är att de behandlar värdepremisserna individuell frihet, pluralism och jämlikhet, vilket gör att några frågor återkommande berörs i avhandlingen. En rör exempelvis hur man kan balansera den individuella friheten att välja skola med risker för skolsegregation. En annan rör innebörden av ett jämlikt skolval. Räcker det med en rätt att välja, eller ska skolvalssystemet också ta hänsyn till att människor idag har olika möjligheter att välja, exempelvis på grund av bostadsort, ekonomi eller kunskap? I avhandlingen relaterar jag även skolvalsfrågan till grundläggande pedagogiska mål med utbildning, så som att utveckla barns självbestämmande och att fostra dem till demokratiska medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En fördjupad förståelse för skolvalsfrågan och hur man kan se på rättvisebegreppet, och vad som blir följden av olika synsätt. Utifrån de tre rättviseperspektiv jag har använt visade det sig att det kan vara rimligt att ha skolval, men det visade sig samtidigt att dagens skolvalssystem inte bidrar till rättvisa. Om man till exempel utgår ifrån Sens capability approach så skulle skolval kunna främja individers förmåga att uppnå sådant de värdesätter, men både reglerna för etablering av friskolor och det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de som redan har goda möjligheter i livet. En annan reflektion är att avhandlingen kommer ut i en tid med mycket diskussion om rättvisefrågor kopplat till skolvalet. Men i det aktuella förslag som regeringen nyligen har presenterat om ett mer rättvist skolval har man inte definierat rättvisebegreppet.

Vad överraskade dig?

– Från politiskt håll har det länge funnits en optimism kring skolvalets och friskolors möjlighet att bidra till kvalitetsutveckling och valfrihet, men under 2010-talet kunde man se ett skifte i diskussionen mot en mer kritisk ton främst i förhållande till skolvalets segregerande effekter. Men det är intressant och kanske överraskande vad man kan se i olika utredningar och utbildningspolitiska dokument. Det paradoxala, som jag ser det, ligger i att flera av de förslag som förs fram för att förbättra rådande situation synliggör en stark tilltro till att marknaden ska lösa de problem som den beskylls för att skapa. Systemet ifrågasätts aldrig i grunden, trots att det alltså förs en mer kritisk diskussion om skolval och marknadsstyrning.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik, utifrån en värdebaserad ingång. Frågorna handlar om vilka värden som dagens utbildningspolitik underbygger och hur man kan utvärdera vad som är rättvist. Jag hoppas exempelvis att personer som utreder skolfrågor har nytta av att läsa den. Jag hoppas också att den metodologiska strukturen, som bygger på John Deweys handlings- och moralfilosofi, kan vara ett bidrag till forskare som intresserar sig för hur man kan undersöka utbildningsfrågor ur ett rättviseperspektiv.”

Susanne Rydell