Etik i förskoleverksamhet

Det ställs stora krav på barn i förskolan att välja rätt för att rädda världen. Men etiska överväganden blir lätt abstrakta när man arbetar med hållbar utveckling, visar Johan Dahlbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utgångspunkten var inte att jag hade ett färdigt problem i förskolan. Det började med ett större filosofiskt problem som jag ville hitta en ingång till, nämligen hur idéer om etik yttrar sig i praktiken, hur de manifesteras i utbildningssammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

-Om området ”utbildning för hållbar utveckling”, som är ett projekt i utbildning och förskola på stark framfart med tyngdpunkt på etiska frågor. Vad händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn? Hur förhåller vi oss till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? Hur arbetar vi för att rädda den världen och stärka en etik som räddar den världen? Jag har studerat hur man gör det och vilka ingångar som finns. Jag tittade på lärarhandledningar, kursplaner och arbetsmaterialet ”Grön flagg”. Jag studerade inte vad som sker i sammanhanget, utan hur det är tänkt att man ska arbeta med detta utifrån en idé om vad utbildning för hållbar utveckling är.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar. Det finns till exempel en hel del värderingsövningar där barnen ska ta ställning till etiska problem i små sammanhang som länkas till idén om ett bättre liv. Det glappet och den kopplingen blev intressant. Att små barn ska välja mellan rätt eller fel som kopplas till en hållbar utveckling. Om de gör det så räddar de världen. Det blev stora anspråk.

– I materialet talas det mycket om att det finns inget rätt eller fel, men samtidigt att det ändå finns ett rätt och fel som barnen måste resonera sig fram till. Men svaret är på förhand givet eftersom det kretsar kring det stora etiska dilemmat om gott och ont. Barnen ska välja av egen fri vilja och välja rätt, men det finns egentligen inget val eftersom alternativet är otänkbart. Detta präglar de olika materialen och kommer till uttryck i konkreta övningar och i resonemang om övningarna.

Vad överraskade dig?

– Det framträdde ett historiskt perspektiv kring förskolan och den här typen av projekt. Projektet om hållbar utveckling har en serie historiska föregångare som ser lika ut, även om de hanterar andra problem. Det är ett hot mot samhället som ska besegras. Nu är det miljöförstöringen, då kunde det vara brännvinstrollet. Projekten rymmer ungefär samma typ av kamp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Människor i allmänhet som är intresserade av etiska frågor, också konkret i praktiska sammanhang. Avhandlingen öppnar upp för kritiska frågor till styrdokumenten. Vad blir möjligt att tolka utifrån idéerna som framkommer i styrdokumenten? Den är också intressant för verksamma i olika former av utbildningssammanhang. Jag har forskat på barn, men projektet finns i olika varianter på alla nivåer. Olika historiska skeenden har något som tas för självklart som får bli det stora goda. Just nu under parollen hållbar utveckling. Avhandlingen öppnar upp för att förhålla oss kritiska till att samlas kring kampen för det goda.

Gunilla Nordin