”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Entreprenöriellt lärande är ingen ny pedagogik. Att det skrivits in i läroplanen handlar snarare om en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar Håkan Karlsson som efterlyser mer reflektion om syftet med entreprenörskap i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har undervisat i pedagogik och psykologi i många år här på Mittuniversitetets lärarutbildning. Jag hade just ingen uppfattning om entreprenöriellt lärande tidigare men blev intresserad när jag började forskarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur entreprenörskap ser ut i gymnasieskolan. Studien är gjord utifrån att entreprenörskapsutbildning fått ett allt starkare fäste i Europa och att detta påverkat Sverige. Studien består av fallstudier, intervjuer, enkäter bland både lärare och elever på tre olika program: frisörprogrammet, samhällsvetarprogrammet samt tekniska programmet. Därtill har jag intervjuat politiker och tjänstemän samt granskat en rad dokument som rör entreprenöriellt lärande. Jag har undersökt hur man talar om entreprenörskap i undervisningen, vilken typ av samtal det är, vilka uppgifter eleverna får eller möjligen väljer. Jag har också gjort fallstudier vid praktikskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att entreprenöriellt lärande inte är någon ny typ av pedagogik, vilket ofta påstås. Innehållet har funnits i skolan sedan länge men har under det senaste decenniet klätts i nytt ekonomiskt språkbruk som kretsar kring företagande. Att Sverige fört in entreprenörskap i läroplanen är ett ideologiskt val för att anpassa sig till det europeiska utbildningssystemet. Entreprenörskapsutbildning har varit på den europeiska politiska agendan sedan 1970-talet och påtryckningar därifrån ska inte underskattas.

– Det långsiktiga syftet med entreprenöriellt lärande är tydligt – det handlar om att skapa förutsättningar för nya företag och en konkurrenskraftig ekonomi. Men det här försöker man dölja genom att prata om entreprenörskap som ett nytt pedagogiskt grepp. Hade det handlat om kreativitet skulle man kanske hellre satsats på estetiska ämnen som slöjd och musik.

– Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Effekterna av entreprenörskap i skolan är inte särskilt tydliga. Min studie visar att elever som har företagande föräldrar är de som väljer att själva bli företagare.

Vad överraskade dig?

– Av alla jag pratat med och intervjuat i studien, var det endast en lärare som ställde sig frågan om entreprenörskap var något som skolan skulle syssla med. Det förvånar mig att så få reflekterar över detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med ämnet i skolan, jag hoppas att min avhandling kan bidra till just reflektion kring vad entreprenörskap i undervisningen ska innehålla och leda till.

Susanne Sawander