Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Publicerad: 2017-05-02
Uppdaterad: 2017-10-31
Susanne Sawander
Skribent: Susanne Sawander
Monika Diehl

Född 1963
Bor i Umeå

Disputerade
2017-04-28
vid Umeå Universitet

 

Avhandling

– Måste det här vara som en väckelserörelse? en studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat

Entreprenöriellt lärande gör undervisningen både roligare och bättre. Om det är både elever och lärare överens. Men begreppet skaver och arbetssättet krockar med krav på resultat och kunskapskrav, visar Monika Diehls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ärligt talat har jag aldrig tilltalats av begreppet entreprenöriellt lärande (EL). Men när jag förstod att det till stor del handlar om ämnesövergripande undervisning och självständigt elevarbete insåg jag att det är precis vad jag som lärare på mellanstadiet alltid strävat efter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Primärt om hur EL uppfattas av lärare och hur de bedriver entreprenöriell undervisning. Jag har utgått från två högstadieskolor i olika kommuner, båda belägna utanför en större svensk stad. I den ena har en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, i den andra går enbart etniskt svenska medelklasselever. Här har jag gjort totalt 52 klassrumsobservationer i ämnena matematik, naturvetenskap samt samhällsorientering och tittat på hur EL formuleras i klassrummet utifrån läroplanens direktiv att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Vidare har jag intervjuat totalt 39 elever och frågat dem bland annat om vad de tycker är rolig respektive tråkig undervisning, om de arbetar med kamratbedömning och om de kontinuerligt får veta hur de ligger till i olika ämnen.

– Därutöver har jag intervjuat åtta lärare om vad de anser utmärka bra respektive mindre lyckad undervisning, hur de tolkar EL och hur de arbetar med EL och formativ bedömning. Avhandlingen handlar även om hur lärare ser på överföringen av kunskap om EL till kollegor samt vad det är som gör att ett begrepp som EL tagit sig in i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever och lärare är ganska överens om att en bra och rolig undervisning innehåller det som definieras som EL – kreativ, aktiv undervisning där eleverna får bestämma mycket själva. ”Där man får göra något på riktigt”, som en elev sa. Men för lärarna innebär detta en konflikt – å ena sidan är EL både roligt och bra, å andra sidan innebär EL att det är svårare att både mäta och bedöma elevernas kunskaper. En lärare som hade stora ambitioner kring EL frågade sig själv efter en tid, ”hur ska jag klara detta?” och pekade på dilemmat att skapa frihet i undervisningen och samtidigt ha full kontroll över var varje elev befinner sig. Den här problematiken är även eleverna medvetna om, ”hur kan du veta vad jag gjort i grupparbetet”, frågar en elev sin lärare. Det finns lärare som hittar verktyg för att hantera det här, en lärare använder matriser för att hålla koll på vad varje elev gör.

– Jag vill också betona att skolor har olika förutsättningar för EL. I en skola med många elever med invandrarbakgrund kan lärarna känna att de behöver den kontroll som styrd undervisning innebär. Det talas oftast om att EL handlar om lärarnas förhållningssätt men jag menar att stor hänsyn även måste tas till vilket elevunderlag man har. Tydligt är att en del lärare värjer sig mot själva begreppet entreprenöriellt lärande. De gillar arbetsformen men stör sig på begreppet.

– Bakgrunden till att EL tagit sin in i läroplanen är främst politisk och här har både OECD och EU tryckt på. Det handlar om en tydlig politisk hållning där elever genom begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande fostras till att lägga större vikt vid sig själva som individer, i konkurrens med andra.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenöriell undervisning inte med säkerhet leder till lärande. Läraren måste ha en tanke om hur eleverna på bästa sätt ges möjlighet att nå kunskapskraven och hur man kan uppnå detta med hjälp av entreprenöriella arbetsformer – annars finns risk att inget lärande sker och att eleverna bara tycker att det är roligt.

Vem har nytta av dina resultat?

 – Skolledare men även lärare som ofta klandrar sig själva för att inte hinna eller mäkta med.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

2018-04-23
Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.
Forskning och utveckling kategorier

Både lärare och elever aktiva i återkoppling i klassrumsbaserad bedömning

2017-11-14
Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Och det är i allra högsta grad en interaktiv process - ett samspel mellan läraren och eleven. Eleven är också aktiv i bedömningen, som då riktas mot det pågående arbetets…

Lärarnas röster hörs sällan – men engagemanget finns!

2016-10-19
Genom att formulera egna argument och ta del av andras fungerar alltså Facebook som en form av fortbildning! Och att fortbildning behövs är också sommarens debattörer rörande överens om. Lärare behöver veta mer om ganska mycket menar både forskare och fack och pekar på Läslyftet som ett gott, men otillräckligt, exempel, skriver Christina Olin-Scheller, professor i…
Nyhetskategorier

Årets finalister utsedda till lärarpriset Guldäpplet

2017-09-29
Digitalt kompetenta lärare förnyar undervisning och lärande Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.