Ensidiga toner i musikundervisningen

Hur blev du intresserad av ämnet?

I mitt arbete som lärare har jag länge undrat hur vi egentligen gör när vi väljer ut det vi fokuserar på i undervisningen och vilka konsekvenser det ger. Ämnesvalet till min forskning var alltså ett yrkesrelaterat intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

Hur musiklärare väljer och använder undervisningsinnehållet i ämnena ensemble samt gehörs- och musiklära. Jag har videofilmat, vilket är mindre vanligt i musikpedagogisk forskning, fem lärare på olika gymnasieskolor under deras undervisning. Jag filmade just för att verkligen se vad lärarna ägnar sig åt, vad de stannar upp vid och fokuserar på i undervisningen. Lärarna har sedan fått titta på sig själva, kommenterat och svarat på frågor om vad de anser viktigt i sin undervisning.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Att undervisningen domineras av hantverk, teknik, motorik och regelföljande, alltså hantverksmässiga regler. Musikaliska dimensioner och kreativitet som enligt undervisningens styrdokument också ska ingå i undervisningen, spelar en undanskymd roll i musikundervisningen. Ett exempel är när en av lärarna har gehörs- och musiklära och ska lära ut en skala. Läraren spelar skalan och skriver sedan upp den på tavlan. Läraren talar inte om musikaliska dimensioner av skalan. Skalan reduceras till ett tekniskt hantverk och till ett system i sig eftersom den inte relateras till en större musikalisk helhet. Den musikaliska kreativiteten får väldigt lite utrymme även i ensembleundervisningen. I ensemble fokuseras det mest på motorik och teknik: så här läggs ett ackord, säger läraren och visar hur man gör samtidigt som eleverna följer efter. Även om det finns undantag så lyfter läraren sällan fram musikaliska dimensioner, som nyanser eller betoningar utan stannar vid hur fingrarna ska placeras på gitarrhalsen.

När lärarna såg sig själva på filmen tyckte de ändå att de tog upp musikaliska dimensioner. Men i min analys av undervisningen kunde jag inte se att de gjorde det. Ett annat resultat var också att gruppstorleken påverkar vad musiklärarna fokuserar på och hur de undervisar. Gruppstorleken i musikundervisningen har länge varit omdebatterat ämne. När läraren riktar sig till en elevgrupp visas olika exempel av ett fenomen fram. Det här resultatet tyckte jag själv var intressant eftersom gruppstorlekens eventuella påverkan på undervisning har debatterats under lång tid i musiklärarkretsar. Vad gäller bristen på musikaliska dimensioner så var det däremot ingen skillnad oavsett gruppstorlek. Mitt tydligaste resultat är alltså att musikaliska dimensioner inte lyfts fram av musiklärarna i musikundervisningen på gymnasiet

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, det var lite fascinerande att musiklärarna inte fokuserar musikaliska dimensioner i ensembleundervisningen, även om undervisningsinnehållet anpassas och omformas så att alla elever oavsett färdighetsnivå kan vara med och spela. Förvånande var också att lärarna tyckte de att de lyfte fram musikaliska dimensioner också efter att de sett sig själva på filmen.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag har stora ambitioner och vill med mina resultat öppna upp för att bland musiklärare och inom musiklärarutbildningen diskutera och problematisera kring studiens resultat om musiklärarnas undervisning på gymnasiet. Vad är det för slags undervisning som bedrivs och vad är önskvärt? Vilken ställning har musikämnet inom gymnasieskolan idag och hur vill vi arbeta vidare?

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag hoppas att min forskning kan medverka till att öka medvetenheten kring musikundervisningen och hur den kan gestalta sig. Det här med gruppstorlekens betydelse i undervisningen tror jag också kan vara en brandfackla för en vidare diskussion.