Enkla spel utvecklar barns matematiska kunskaper

Enkla bräd- och kortspel fungerar utmärkt för att utveckla förskolebarns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i matematik och NO för grundskolan men har alltid varit fascinerad av hur mycket yngre barn kan, inte minst i matematik. Utifrån det intresset ville jag utforska hur man skulle kunna stötta och utveckla lärandet i matematik hos yngre barn genom att använda olika typer av bräd- och kortspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har testat hur olika matematiska bräd- och kortspel påverkar förskolebarns och förskoleklassbarns matematiska kunskaper. Totalt ingår 114 femåringar och 94 sexåringar från olika kommunala förskolor och skolor i studien. Barnen har deltagit i en intervention där de inledningsvis testats avseende sina kunskaper om tal och tals relationer. Barnen fick sedan, i mindre grupper eller i par, spela linjära, cirkulära eller ickelinjära numeriska spel vid sex tillfällen under tre veckor. Därefter genomfördes samma test kring tal och tals relationer med barnen för att se om de presterade annorlunda efter att ha spelar spelen och om resultaten skiljde sig åt beroende på vilket spel som barnen spelat. Jag har även undersökt hur barn skattar tal på tallinjer mellan 0-10 och 0-100.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Olika slags spel påverkar barnens kunskaper på olika sätt. De linjära spelen utvecklar barnens förmåga att exempelvis skatta tal på en tallinje. Cirkulära spel stimulerar barnens kunskaper att identifiera tal och siffror. Spel som exempelvis bingo och memory kan stötta barns förmåga att räkna både fram- och baklänges. Tydligt är att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

– Studierna kring tallinjen visar att det finns en stor spridning i barns förmåga att skatta tal på tallinjer och grupper av barn som visade olika skattningsmönster urskildes. Resultaten indikerar också att det finns en relation mellan barns kunskaper om tal och deras skattningar av tal på tallinjer.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns en stor potential att påverka barns matematiska lärande genom att använda enkla spelaktiviteter men självklart behövs fler studier.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att barnen jag träffade generellt var väldigt duktiga. Samtidigt finns en stor spridning i kunskapsnivån vilket visar på betydelsen av att hitta aktiviteter som kan användas på ett lekfullt sätt för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, praktiserande och blivande lärare men också föräldrar. Jag hoppas avhandlingen kan bidra till en diskussion om värdet av att välja spel och aktiviteter på ett medvetet sätt samt ge råd och tips om hur man kan arbeta med spelaktiviteter för att stödja barns tidiga lärande i matematik.

Susanne Sawander