Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Špela Mežek har undersökt studenternas läsförmåga och hur mycket de lär sig av läsningen. Resultaten visar att många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta i ett projekt om hur studenter lär sig ord på engelska genom läsning och föreläsningar, vilket var väldigt intressant och relevant. Jag har själv studerat i Slovenien och Sverige och har sett att svenska studenter måste läsa en hel del kurslitteratur på engelska. Det är något vi även kommer att se allt mer i andra länder.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av fyra artiklar där jag undersöker två frågor. Den första är att se på svenska studenters engelska akademiska läsförmåga och se om de lär sig ett ämnesspecifikt engelskt ordförråd av att läsa litteratur. Den andra är att identifiera eventuella problem för att se om jag kan föreslå några pedagogiska lösningar.

– Jag intervjuade studenter, lät dem göra test i läsförståelse på svenska och engelska och tittade på deras anteckningar. I projektgruppen gjorde vi också ett experiment där studenterna fick se en inspelad föreläsning på svenska där läraren sa termerna på engelska. De fick också läsa om samma ämne på engelska. Vi ville se hur många termer de lärde sig av den engelska texten och den svenska föreläsningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns många svenska studenter som läser bra på både svenska och engelska. De är akademiskt tvåspråkiga och kan läsa kurslitteratur utan större problem, men kan behöva extra stöd när det gäller specifika ord.

– Det finns också studenter som upplever svårigheter när de läser på engelska. Det beror inte alltid på bristande kunskaper i engelska, för de är duktiga och kan prata engelska. Det kan finnas andra orsaker, som att de läser långsamt eller saknar motivation. De som läser långsamt kan behöva mer tid och klarar sig då lika bra som engelska studenter.

Vad överraskade dig?

– När jag intervjuade studenterna tyckte de inte att engelska var svårt. De ser på tv, lyssnar på musik och kommunicerar på internet på engelska. Men när de läser akademisk text tycker de att det är svårare. Det handlar inte om språkkunskaper, utan om akademiska språkkunskaper, där de behöver stöd och mer tid.

– En annan sak var i experimentet där studenterna skulle lyssna på en föreläsning på svenska och läsa en text på engelska. När studenterna skulle utvärdera sin egen kunskap före och efter trodde de att de hade lärt sig mer av föreläsningen, men det var tvärtom. De lärde sig mer terminologi av att läsa på engelska. Jag tror att det har att göra med skillnaden mellan att läsa och lyssna. Vad man gör när man läser är annorlunda än när man lyssnar, man kan till exempel gå tillbaka om man inte förstår något.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutändan hoppas jag att det är studenterna. Men också lärare på universitetet, både i ämnen som biologi och kemi och lärare i akademisk engelska. Dessutom tror jag att även gymnasielärare, särskilt i engelska, kan ha nytta av dem eftersom deras elever kommer att behöva använda engelska på ett akademiskt sätt.

– Jag har ett kapitel där jag ger förslag till olika lärare. Som lärare i akademisk engelska måste man identifiera vad som orsakar problem för studenterna. Det behöver inte vara språkförmågan utan kan lika gärna vara att de är ovana läsare och behöver öva lässtrategier. Eftersom jag återkommande fann att tiden var viktig och att de behöver mer tid, är det viktigt att vi betonar att det tar lite längre tid att läsa men att de kan klara sig lika bra. Bara för att något tar tid betyder det inte att det inte är värt det.

– Lärare i andra ämnen kan inte förlita sig på att studenterna lär sig terminologi enbart från läsning. Lärarna behöver använda orden på svenska och engelska och koppla ihop läsningen med föreläsningar och laborationer. Om studenterna kan se poängen med att läsa ökar också deras motivation.

Annelie Drewsen