En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

Införandet av datorer och läsplattor i klassrummen påverkar undervisningen och innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar för lärare, visar Martin Tallvids avhandling. Den ständiga tillgången till internet innebär också en stor ämnesmässig utmaning eftersom eleverna hela tiden kan kontrollera lärarnas uppgifter.

 Varför blev du intresserad av ämnet?


– Jag var intresserad av digitaliseringen av skolan i allmänhet. I samband med att jag blev antagen till forskarskolan startade det en-till-en-satsningar på ett antal platser i Sverige. Jag kontaktade Falkenberg, som var den första kommunen i Sverige som gjorde en stor satsning på detta, och blev ombedd att utvärdera deras satsning.

Vad handlar avhandlingen om?


– Utgångspunkten är att försöka förstå vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet. Det är inte många studier som har tittat på det perspektivet under så lång tid som jag har gjort.

– Jag har gjort en etnografisk undersökning där jag har besökt skolor som har infört en-till-en. I Falkenberg har jag besökt högstadieskolor en gång i veckan under 3,5 år och varit med och observerat lektioner, intervjuat elever, lärare och rektorer och varit med när lärare planerar lektioner. Jag har dessutom följt upp med årliga enkäter till både lärare, elever och föräldrar. I Jönköping har jag under en kortare tid studerat fyra gymnasieskolor som har infört en-till-en.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är slående att man har underskattat utmaningen som en-till-en innebär för lärare. Det påverkar deras vardag på många olika sätt och jag tror att skolchefer och skolledare har haft en förhoppning om att tekniken i sig ska vara en förändrande kraft och leda till utveckling av undervisningsmetoder, bättre betyg och annorlunda undervisning och så vidare. Men det är inte så enkelt, det är en komplicerad process.

– Lärarna måste ständigt förhålla sig till tekniken i sin lektionsplanering, och till vad som händer i ett klassrum när alla elever sitter uppkopplade mot internet. Tillgången på information är så oändlig att lärarna måste hålla sig ständigt ajour – eleverna kan med några enkla knapptryckningar kontrollera lärarnas uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll. Att undervisa i ett en-till-en-klassrum innebär utmaningar på många plan för lärare.

Vad överraskade dig?

– Att utmaningen var så pass stor för lärare. Jag tror att man har underskattat det i många kommuner där man har delat ut datorer och plattor och lämnat det till lärarna att genomföra förändringar. Det fungerar inte att göra så. Om man ska dela ut datorer till alla elever måste man ha en vision och en fortbildning som är kopplat till detta. Annars får man inte de resultat som man önskar.

– Falkenberg och Jönköping är exempel på kommuner som har haft en strategi och vars införande av en-till-en har fungerat väl. Men det finns mycket kvar att göra – det handlar om mångåriga processer där man inte kan ha förväntningar på snabba resultat. Tidigare var det om-frågan som var aktuell, nu handlar det mer om hur-frågan – hur man ska använda tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och rektorer har nytta av resultaten. Jag tror att många lärare kan ha nytta av att läsa om utmaningar med en-till-en-klassrum.

Åsa Lasson