Elevföreningar en del av skolningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag är gymnasielärare i historia och svenska i grunden och har längevarit intresserad av utbildningshistoria. Att avhandlingen handlar omelevers föreningsliv och elevorganiserad verksamhet är dock merslumpartat.

Vad handlar avhandlingen om?

Om gymnasisters självständiga organisering och bildningsaktiviteter vidsvenska läroverk under åren 1850 till 1914.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Gymnasisterna var högst delaktiga i sin egen skolning. Denkamratfostran som pågick mellan elever var en viktig del i utbildningen.När sekundärskolan reformerades moderniserades även institutionslivetoch elever var medkreatörer i processen. Successivt utvecklades ocksåett omfattande samarbete och utbyte mellan gymnasister, som när förstavärldskriget utbröt sträckte sig över riksgränserna. Det fanns tydligalikheter mellan organiseringen av skolungdom och andra rörelser blandmedelklassungdom vid samma tid.
Vi utbildningsforskare bör ta elevers närvaro i skolmiljön och derasdelaktighet i sin skolgång på lite större analytiskt allvar än vad vivanligtvis gör.

Vad överraskade dig?

Främst att bildningsaktiviteten, och den kamratfostran som pågickmellan elever, skedde i så organiserade former. En annan sak ärdet omfattande utbyte som utvecklades inom Sverige och Norden.Dessutom finns ett förvånansvärt rikt källmaterial bevarat, tack vare denföreningstradition som etablerades i de nordiska länderna under 1800-talets andra hälft.
Jag slogs också av att det faktiskt finns nära beröringspunkter mellandet meningsskapande bland elever som föreningslivet tillät och det sompå senare tid utvecklats på interaktiva forum och elevbloggar. Vissateman som diskuteras verkar vara mer eller mindre tidlösa, kopplade tilltillvaron som elev.

Vem har nytta av dina resultat?

I första hand andra forskare som ägnar sig åt utbildnings- ochbildningshistoria. Samtidigt är avhandlingen tillgängligt skriven och bordeintressera de flesta som har skolan som arbetsplats.