Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Fina prestationer, stark motivation och höga utbildningsmål går inte alltid hand i hand med elevernas välmående. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om finlandssvenska elevers skolrelaterade välbefinnande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och vikarierade i skolan under tiden jag studerade. Tanken från början var att forska om elevers välmående mer generellt och i samband med att jag började doktorera släpptes Pisa-rapporten som ju visar att elever i Finland ligger i toppskiktet vad gäller elevernas skolprestationer. Men när det gäller elevernas välmående rapporterar såväl Finland som övriga länder i Norden låga värden. Trots att det är svårt att dra klara slutsatser från dylika internationella jämförelser ställde jag mig frågan: hur klarar eleverna att prestera om de mår allt sämre?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de individuella skillnaderna i hur elevers skolrelaterade välbefinnande utvecklas under åren när de är 13-17 år, och hur förändringarna samspelar med deras skolframgång och utbildningsmål. Jag har under tre år följt cirka 1 000 finlandssvenska elever från årskurs 7 till andra året på andra stadiets utbildning och genom enkäter och tester undersökt deras välmående, prestationer i skolan, motivation och utbildnings- och yrkesmålsättningar. Både gymnasieelever och yrkesskoleelever deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur materialet har jag definierat fyra elevprofiler. En stor grupp, cirka 30 procent av eleverna, mådde vid projektets inledning bra: de var motiverade, presterade bra och hade höga mål med sin utbildning. Dessa elever fortsatte att visa dessa positiva mönster under hela högstadietiden, och även under andra stadiet. Den andra gruppen, också cirka 30 procent, var en negativ spegelbild av den första gruppen. Här hittade jag elever med skolbaserad trötthet, utmattning, svagt engagemang, låga prestationer och utbildningsmål. Dessa negativa mönster syntes redan i årskurs 7 och fortsatte ända upp till andra stadiet.

– Den tredje gruppen, cirka 15 procent av eleverna, visade vid de första mätningarna i årskurs 7 samma positiva mönster som eleverna i den första gruppen. Men över tid började de här eleverna må betydligt sämre och många visade tecken på skolrelaterad utmattning. Ändå presterade de fortfarande bra, var motiverade hade kvar sina höga utbildningsmål. Men de trodde inte riktigt på sin egen förmåga. De här eleverna är sannolikt svåra att identifiera, just för att de fortsätter att prestera på hög nivå. Den fjärde elevprofilen presterade svagt, visade lågt engagemang och hade relativt lågt ställda utbildningsmål. Men trots det, visade sig den här elevgruppen, också ungefär 15 procent, ändå må ganska bra och visade inga tecken på negativa känslor mot skolan.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att välmående inte alltid går hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Verkligheten är betydligt mer mångfacetterad. Jag menar att det är viktigt att mer systematiskt följa upp elevers välmående, inte minst för att hitta de som mår dåligt men ändå lyckas prestera bra. Tidigare forskning visar att skolrelaterad utmattning medför en ökad risk för att drabbas av mer allvarliga problem i välbefinnandet längre fram och kan leda till depressiva symptom senare i livet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur den elevgrupp som vid början av mätningen visade på högt välmående plötsligt började må allt sämre men ändå lyckades prestera på samma höga nivå som tidigare. Vad är det som sker där? Varför klarar en del elever av de utmaningar som ingången till ungdomsåren och stadieövergångar medför väldigt bra, medan andra inte gör det? Det här resultatet vittnar om vikten av att följa upp elevernas välmående i ett tidigt skede.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan men även beslutsfattare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelse för sambanden mellan ungas välbefinnande, motivation, skolprestationer och utbildningsmålsättningar. Vi klarar oss inte enbart med goda prestationer, vi behöver också må bra, och känna att studierna är meningsfulla. Därför är det viktigt att systematiskt och på ett tidigt stadium följa upp elevers välmående, och hitta individanpassade stödåtgärder för att stödja både lärande och välbefinnande i skolan.

Susanne Sawander