Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap och biologi. Som lärare upplevde jag relativt ofta att de elever som gått i samma klass på högstadiet uppvisade ett liknande förhållningssätt till kunskap när de började på gymnasiet. Orsakerna till detta kan ju såklart vara flera saker, men där och då såddes ett frö till det som senare kom att bli mitt forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om elevers kunskapssyn, deras förhållningssätt till kunskap och kunnande. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer undersökt hur elevers kunskapssyn förändras över tid och hur kunskapssyn relaterar till andra delar av elevers kognition som exempelvis motivation, uppfattning om klassrumsmiljö, problemlösningsförmåga, som kan ha betydelse för lärandet. Vidare har jag även studerat relationen mellan elevers kunskapssyn och agerande i en datorsimulerad problemlösningssituation. I avhandlingen används det engelska begreppet epistemic beliefs som på svenska lite förenklat skulle benämnas som kunskapssyn. I jämförelse med den engelska terminologin som gör fler distinktioner, är begreppet kunskapssyn lite för inkluderande. Men för enkelhetens skull använder vi svenska begreppet kunskapssyn här.

– Svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit eftersom delar av studierna har genomförts inom projektet ”Development of Learning In Science” (DoLiS-projektet). DoLiS-projektet är ett svensk-tyskt samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) i Kiel. Projektet syftar bland annat till att undersöka likheter och skillnader i undervisning mellan Tyskland och Sverige för att bättre förstå hur olika faktorer i klassrumsmiljön och skolsystemet kan påverka elevers kunskapssyn, intresse, motivationstyp och kunskaper i naturvetenskap. Anledningen till att svenska och tyska elever jämförs är att tyska elever i mycket högre grad i jämförelse med svenska väljer att gå vidare med en mer naturvetenskaplig universitetsutbildning, exempelvis en ingenjörsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den tydligaste skillnaden mellan de två länderna rörde sambandet mellan kunskapssyn och uppfattning av lärarstöd. De tyska elever som upplevde sig få hög grad av lärarstöd tenderade även att se läraren som källan till kunskap medan en hög grad av lärarstöd hos svenska elever i stället relaterade till en uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras.

– Avhandlingen visar även att elever med en naiv kunskapssyn generellt sett utvärderar och definierar sin kompetens i förhållande till andra medan elever med en mer sofistikerad kunskapssyn istället motiveras av att göra så bra ifrån sig som möjligt i förhållande till uppgift och den egna förmågan.

– Vidare tyder resultaten på att en elevs lärande kan försvåras om dennes kunskapssyn inte är i samklang med den kunskapssyn som råder och premieras i klassrummet. Klassrummets kunskapssyn kan förenklat ses som ett resultat av samspelet mellan lärares och elevernas kunskapssyn likväl som med de aspekter, med avseende på kunskap och kunnande, som kommer till uttryck i undervisningen och i läroböckerna. Generellt sett är en sofistikerad kunskapssyn, i högre utsträckning än en naiv, mer förknippad med en framgångsrik praktik. Men i vissa situationer kan det vara mer fruktbart med en mer naiv kunskapssyn. Av den anledningen är det därför viktigt att elever lär sig förstå och adaptera till den typ av kunskapssyn som är mest gynnsam för en framgångsrik praktik i en given undervisningssituation, det vill säga utvecklar en mer flexibel kunskapssyn.

Vad överraskade dig?

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera naiv kunskapssyn som något dåligt och sofistikerad som något bra. Så enkelt är det alltså inte eftersom kontexten har betydelse för vad som kan anses som bra eller dåligt. Elever behöver i större utsträckning göras medvetna och ibland även utmanas om sitt eget och andras förhållningssätt till kunskap och förstå vilka konsekvenser för lärandet som olika typer av kunskapssyn medför.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare. Det handlar om hur kunskap presenteras för elever och hur lärare, direkt eller indirekt, fostrar elever till ett förhållningssätt till kunskap och kunnande. Detta kan få stor betydelse för hur eleverna i olika sammanhang reflekterar, tolkar och tar ställning till olika typer av fakta och information, något som även kan vara avgörande för hur och om de lär sig.

Susanne Sawander