Elevers föreställningar om organsystemen

Pernilla Granklint Enochson har i avhandlingen ”Om organsystemens organisation och funktion – analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika” funnit att elevers kunskap om matspjälkningssystemet är god. Att beskriva vattnets väg genom kroppen var betydligt svårare.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från början är jag högstadie- och gymnasielärare i biologi och kemi. Jag jobbade som det i femton år och förundrades över hur elever tolkar det som sägs på lektionerna. Som lärare hann jag inte göra djupare analyser över hur eleverna tänkte, men nu har jag gjort det i min forskning – genom både djupintervjuer och enkäter.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever har tolkat vad som händer i kroppen när de äter en smörgås, dricker vatten och tar en värktablett. Först undersökte jag elever i 9:e klass i Sverige, hur de tolkade de tre organsystemen matspjälkning, cirkulation och utsöndring, och om de kunde göra jämförelser mellan dem. Sedan åkte jag till Sydafrika för att se hur organsystemen tolkas där och om det fanns en kulturell skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– I både Sverige och Sydafrika kan eleverna grunderna om matspjälkningen. Men de hade väldiga problem med vattnets kretslopp i kroppen. De har fått undervisning om njurarna, men kopplade ändå inte ihop njurarna till matspjälkning och cirkulationssystemen. Inga elever i Sverige och några i Sydafrika nämner att vattnet måste till cellen och vända först. Detta kan vara orsaken till att eleverna har svårighet att se hur de olika systemen hänger samman.

– En intressant skillnad syns i enkäterna respektive intervjuerna. Vad gäller värktablettens väg genom kroppen kunde eleverna mer än de visade när de skrev. Men de visste inte mer om vattnets väg. Det verkar som att eleverna inte har fått fundera så mycket kring vattnets väg genom kroppen. I Sverige fanns en missuppfattning bland en del av eleverna att det finns en extrastrupe från halsen till njuren för vattnets väg. I Sydafrika fanns en annan missuppfattning hos en del av eleverna, att vattnet passerar lungorna på sin väg till matsäcken.

 Vad överraskade dig?

– Detta att eleverna är undervisade om njurarna, men ändå inte får ihop det. Det är lättare att överföra kunskap om matspjälkningsapparaten, som i scenariot med smörgåsen och värktabletten, trots att det inte hade bedrivits någon undervisning om värktabletten. Detta jämfört med att koppla ihop tre system som de har undervisats i, som scenariot med vattnet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och studenter på lärarutbildningen, ämneslärare i biologi och idrott samt forskningen. Eleverna associerar inte idrott till ett ämne där man lär sig om kroppen, trots att det är inskrivet att de ska lära sig om kropp och hälsa i både hemkunskap, biologi och idrott. Min licentiatuppsats, som handlade om näring och näringsupptag, är refererad till i vetenskaplig press, trots att den är skriven på svenska. Det ska bli spännande att se hur avhandlingen tas emot.

Gunilla Nordin