Elevernas mellanspråk underlättar lärandet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat många år som lärare och sett att lärande i naturvetenskap bland annat handlar om att lära sig ett språk. Samtalet i sig innebär att man lär sig, men det är lätt att elever och lärare pratar förbi varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag gjort fyra studier med elever mellan 12 och 17 år, av hur de skriver om biologisk evolution och, framför allt hur de talar om det i gruppdiskussioner. Det handlar om mötet mellan skolans språk och det språk som eleverna har med sig när de kommer till skolan. Man brukar tala om ett vardagsspråk och ett vetenskapsspråk. Antingen kan man se vardagsspråket som fullt av missuppfattningar, och något som måste bytas ut, eller också kan man se det som en resurs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett var att elever i stort sett aldrig använde de speciella termer som lärarna tänkt sig, som exempelvis ärftlighet, urval, och variation. Istället omformulerade de termerna på olika sätt för att kunna prata om dem. En elev sa till exempel att egenskaper uppkommer inte för att de behövs men de stannar kvar för att de behövs. Det är ganska nära den vetenskapliga betydelsen, men som lärare är det ändå lätt att korrigera det, eftersom vi har lärt oss ett annat sätt att prata om det.
– Jag såg att det inte bara finns vetenskapsspråket och vardagsspråket utan också ett interlanguage, ett mellanspråk där eleverna växlar mellan och kombinerar de olika språken. Det nya mellanspråket kommer de att fortsätta använda senare i livet, så därför är det viktigt att de får uttrycka sin förståelse med mellanspråket. Förmågan att uttrycka sin vetenskapliga förståelse med ett mellanspråk ökar möjligheten att diskutera ämnet utanför klassrummet och därmed kan lärandeprocessen fortsätta.

Hur ska man använda det här rent praktiskt som lärare?

– Först och främst är det viktigt att inte betrakta elevernas språk som en fiende, utan som en tillgång. Det är också ett sätt för lärare att förstå hur lärandeprocessen kan gå till. Genom att lyssna på vad eleverna säger i en gruppdiskussion kan läraren få ledtrådar om hur man kan ge feedback. Låt eleverna få uttrycka sin syn på olika innehåll, gärna i form av argumentation. Då menar jag inte debatt utan mer att de får föra fram ett påstående, grunda det i data och motivera det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Egentligen alla som ser på lärande som en ständig kommunikation, ett ständigt växande och tillägnande av ett rikare och rikare språkbruk.