Eleverna passiva i engelskspråkiga klasser

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det började för flera år sedan. Jag har alltid varit intresserad av skolan och har vikarierat som lärare. Efter att ha läst olika artiklar om engelskspråkig undervisning skrev jag både min C- och D-uppsats inom ämnet. Den här undervisningsformen tog fart på 90-talet men det fanns då inga genomgripande undersökningar om den. I mina uppsatser såg jag en del resultat som jag ville gå vidare med.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om vad som händer med elevernas svenska när undervisningen i olika ämne bedrivs på engelska, och hur de använder det svenska språket i de här undervisningssituationerna.
Avhandlingen visar hur engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint, påverkar gymnasieelevernas ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling i svenska. Mitt huvudintresse har varit att titta på elevernas modersmål, det vill säga det språk vars användning blir begränsat i och med den engelskspråkiga undervisningen.Jag har samtalat och genomfört en rad intervjuer med lärare och elever och undersökt både klassrumsinteraktionen och elevernas skrivande i olika ämnen.

Ett viktigt problem är att den engelskspråkiga undervisningen inte är särskilt väl genomtänkt, vilket påverkar elevernas ämnesinlärning och deras språkutveckling i såväl engelska som svenska. Det behövs tydliga uppnåendemål och riktlinjer i både engelska och svenska för den här typen av undervisning. Det räcker det inte med del mål som finns i kursplanen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Ser man till sprintelevernas allmänsvenska är den inte sämre än i jämförelseklassen. Däremot utvecklas den svenska som är knuten till de olika skolämnena inte lika positivt. Elevernas texter i kemi, fysik och historia visar att de har svårt att förmedla ett adekvat och exakt ämnesinnehåll.
Undersökningen visar också att de här eleverna, trots att de får en stor del av undervisningen på engelska, själva använder engelska i mycket liten utsträckning. Det gäller i både tal och skrift. Det blir väldigt tyst i de här klassrummen, ofta som en följd av att både lärarna och eleverna har en bristande kompetens i engelska. Lärarnas språkliga begränsningar gör att de förbereder sig på ett annat sätt än när de undervisar på svenska. Ofta håller de föreläsningslika lektioner där eleverna arbetar självständigt och inte ställer så mycket frågor. Det finns en gemensam uppfattning att språket inte får utgöra ett hinder för undervisningen, och därför väljer både lärare och elever att prata svenska.

Jag har följt två klasser under deras gymnasietid. Helhetsbilden visar vilka förutsättningar och villkor som gäller i olika ämnen när man bedriver engelskspråkig undervisning och vilka konsekvenserna blir. Det är många faktorer som spelar in. Ytterst saknas det väl formulerade mål för undervisningen, t.ex. hur mycket bättre man vill att eleverna ska bli i engelska, hur man ska nå dit och vilka kompetenser som de berörda lärarna bör ha. För att vara säker på att nå goda resultat krävs en parallellspråkig undervisning där ämnesundervisningen sker på både svenska och engelska. Forskningen inom andraspråks-undervisningen har alltid framhållit att eleverna lär sig bäst på sitt starkaste språk. För att de ska kunna ta till sig kunskaper måste de därför utveckla språket i det aktuella ämnet, och lära sig använda det, verbalt och skriftligt, på både svenska och engelska. Om vi över huvud taget ska bedriva den här typen av undervisning måste vi vara säkra på att den är bättre än undervisning på svenska. I sin nuvarande form är det mycket tveksamt om den ens är lika bra.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Både ja och nej. I dag vet vi att det i skolan, trots vad pedagogisk forskning säger, fortfarande är läraren som pratar mest. I den engelskspråkiga undervisningen blir detta ännu påtagligare. Här skriver och pratar eleverna väldigt lite, på både engelska och svenska. Lärarna använder engelskan i olika utsträckning och på olika sätt, och till synes ganska oplanerat. Elevernas utsagor om hur mycket de använder engelskan stämmer dåligt med verkligheten.

Något som inte var helt överraskande, men ändå mycket anmärkningsvärt, är den låga medvetenhet som finns om språkets betydelse för lärande. Språket är det viktigaste redskapet för elevernas kunskapsutveckling och lärande och även för deras språkutveckling det är mycket märkligt att behandla språket som något skilt från ämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tycker att resultaten visar på generella behov i skolan, det vill säga behovet av att uppmärksamma språkets betydelse i olika ämnen. Jag hoppas att min avhandling kan bli ett bidrag i diskussionen om och utvecklingen av Lärarutbildningen. Men också att den kan fungera som en utgångspunkt för lärare och skolledare när de planerar och utformar engelskspråkig undervisning. Vi behöver bygga en brygga mellan forskningen och praktiken så att det blir möjligt att tillämpa teorier och forskningsresultat i verksamheten i skola.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

I förlängningen hoppas jag så klart det. Ett första steg skulle vara att öka medvetenheten hos inblandade lärare. Jag önskar att man utifrån min studie kan utveckla redskap för lärarna, och då också för ämneslärarna, så att språket synliggörs. Ämneslärarna behöver utveckla sina metaspråkliga kunskaper, det vill säga kunskaperna om språkbruket i olika ämnen. Undervisningen skulle vinna mycket på om ämneslärarna fick ägna mer tid åt detta.