Elever om idrott och hälsa: ”Viktiga kunskaper betygsätts inte”
Gymnasieelever tycker att ämnet idrott och hälsa ger stora möjligheter att lära sig samarbeta, planera och ta ansvar men konstaterar samtidigt att dessa kunskaper sällan betygssätts. Det visar Nina Westrin Modells avhandling om elevers syn på ämnet i relation till skolans demokratiska uppdrag.
Född 1977
Bor i Växjö
Disputerade 2024-05-31
vid Linnéuniversitetet
Bildning i idrott och hälsa – gymnasielevers uppfattningar om kunskap, lärande och bedömning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är utbildad lärare i idrott och hälsa och har arbetat i många år inom gymnasieskolan. Här mötte jag elever som inte ville vara med i viss undervisning, ofta med hänvisning till att de inte kunde det vi skulle göra. En del elever ansåg helt enkelt att ”idrott och hälsa är inget för mig”. Det här väckte funderingar kring vad elever förväntar sig av undervisningen i ämnet, varför de tror att de måste kunna vissa saker redan före undervisningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om skolans demokratiska uppdrag i relation till gymnasielevers syn på ämneskunskaper samt generiska kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Men generiska kunskaper menas här exempelvis samarbetsförmåga, kreativitet, förmåga att planera, argumentera, ta hänsyn och ansvar.
– Avhandlingen bygger på lektionsobservationer från idrott och hälsaundervisningen i fyra klasser på en gymnasieskola samt samtal och intervjuer med eleverna. Frågor jag ställde var bland andra vad eleverna ansåg att de lärde sig på lektionerna och vad de såg som viktiga kunskaper som ämnet kan bidra med.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska- och ämneskunskaper där de senare handlar om exempelvis teknik, regler, takt och rytm, orientering och kunskap om den egna kroppen. Ändå anser eleverna att betygen uteslutande baseras på ämneskunskaper, oftast som de hade sedan tidigare, alltså saker de redan kan. Samtidigt betonar eleverna vikten av generiska kunskaper och att idrottsämnet ger stora möjligheter att utveckla sådana förmågor.
– Resultaten belyser också kritiska moment i undervisningen i idrott och hälsa: Tävlingar eller undervisning om idrottsliga regler väljer vissa elever helst bort. Även om de här eleverna gör något annat så går de miste om såväl ämneskunskaper som generiska kunskaper. Samtidigt visar resultaten att dessa elever upplever det enklare att vara med om tävlingsmomenten tonas ned och fokus i stället läggs på att exempelvis lära sig samarbeta.
Eleverna underströk hur viktigt det är med generiska kunskaper trots deras upplevelse av att de inte väger särskilt tungt i betygssättningen.
Nina Westrin Modell
Vad överraskade dig?
– Att eleverna verkligen underströk hur viktigt det är med generiska kunskaper och att idrott och hälsa ger goda möjligheter för att lära sig det. Detta trots deras upplevelse av att generiska kunskaper inte väger särskilt tungt i betygssättningen. Idrottsämnet får ofta kritik för undervisningsinnehållet domineras av just bollsporter. Därför förvånades jag av att eleverna före lektionstid ofta tog fram bollar som de, utan tävlingsmoment, lekte och lattjade med.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att både lärare, skolledare, lärarutbildare och beslutsfattare kan ha det. Min intention med avhandlingen är framför allt att bidra med kunskap som kan ge nya perspektiv på ämnet idrott och hälsa, och som kan leda till en utveckling där elever inte längre känner att ”idrott och hälsa är inget för mig”.