Hoppa till sidinnehåll
Hem- och konsumentkunskap

Elever och lärare på tvärs i undervisning i hem- och konsumentkunskap

Publicerad:18 juni
Uppdaterad:28 augusti
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Lärare och elever kan ha vitt skilda synsätt på vad undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska leda till. Det visar Gita Berg i sin avhandling, och argumenterar för mer matglädje i undervisningen.

Gita Berg.
Gita Berg

Född 1982
Bor i Uppsala

Disputerade 2024-06-14
vid Uppsala universitet

Avhandling

Beyond the plate. Food and health, aesthetics and meaning-making in Home and consumer studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som både barndietist och lärare, och har i de rollerna insett hur svårt det kan vara att få barn och unga att anamma hälsofrämjande kunskaper. Det fick mig att bli intresserad av lärprocesser och hur man kan utveckla undervisningen om mat och hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hälsoaspekten i relation till mat i ämnet hem- och konsumentkunskap. Avhandlingen bygger på en fallstudie i en klass årskurs 8 som jag har följt under ett läsår. Dels genom videoobservationer, dels genom fokusgrupper och intervjuer med eleverna och de två lärarna. Här ställde jag frågor om exempelvis elevernas syn på hälsa och vilka kunskaper de trodde att ämnet var tänkt att ge dem. Under arbetets gång upptäckte jag att det estetiska erfarandet var en oerhört central del för eleverna: För dem var det väldigt viktigt att maten smakade bra, såg god ut, doftade gott, kort sagt att maten var en behagfull upplevelse. Den här upptäckten förändrade fokus i avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För eleverna är maten inte en död produkt utan viktig i sig och något som de hela tiden har ett slags dialog med. Eleverna agerar på maten, och maten reagerar tillbaka. Ett exempel är när eleverna steker pannkaka. Här ville de hela tiden vända på pannkakan för att se om den var klar, vilket resulterade i att den till slut gick sönder.

– Ett tydligt resultat är också att det finns en diskrepans mellan lärarnas och elevernas syfte med undervisningen. Lärarnas syfte var ofta att undervisningen skulle leda till något mer än själva maten, exempelvis teknik, näringsämnen eller tallriksmodellen. För eleverna räckte det att maten de lagade smakade gott och såg aptitlig ut. Något jag argumenterar för i avhandlingen är att lyfta fram just denna estetiska dimension i undervisningen.

Det var en stor skillnad mellan vad lärarna undervisade och vad eleverna faktiskt gjorde.

Gita Berg

Vad överraskade dig?

– Framför allt skillnaden mellan lärarnas och elevernas syn på vad undervisningen i ämnet syftar till. Det här var en framåt klass med många drivna elever som strävade efter bra betyg. Trots detta var det en stor skillnad mellan vad lärarna undervisade och vad eleverna faktiskt gjorde. När lärarna inte såg tillsatte eleverna ofta extra smör och socker i maten för att förhöja smaken. Det fanns en matglädje och något lustfullt över elevernas agerande som jag menar är positivt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker matutbildare överlag, men främst lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Jag tror att många lärare kan känna igen sig i det som beskrivs i avhandlingen som också kan bidra med en del tips på hur man som lärare kan tänka.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev