Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Barbro Johansson har forskat om elevers delaktighet och inflytande. Hennes resultat visar att elever i behov av särskilt stöd inte har samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärarutbildare och har haft kurser med lärare där de ska upprätta åtgärdsprogram. Många lärare hade svårt att få med eleverna i samtalet kring åtgärdsprogram och även göra dem delaktiga när insatserna ska utformas. Det kom flera avhandlingar som handlade om lärares arbete med åtgärdsprogram och mitt intresse riktades mot eleverna och hur man kan tillvarata deras erfarenheter och kompetenser. Barnkonventionens artikel 12 som handlar om barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till i frågor som gäller dem har varit en viktig utgångspunkt i min studie.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårsflickor och deras upplevelse av delaktighet och inflytande när det ska utformas stödinsatser, samt hur de ser på lärandeprocesser. Det handlar också om hur man kan tillgodose barns bästa när barn vill något annat än vad vuxna tycker är barns bästa.

– Jag har följt nio tonårsflickor i tre år, från årskurs sju till första terminen i gymnasiet. Jag har samtalat med dem om deras behov av särskilt stöd och hur de har uppfattat att deras erfarenheter har tagits tillvara i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten handlar om hur man kan jobba som lärare för att vara mer lyhörd för vad elever kan berätta. Många barn uttrycker inte vad de egentligen tycker. Hur mycket lärarna än försöker få dem att vara delaktiga så säger de att allt är bra, samtidigt som de visar något helt annat. Flickorna i studien befann sig i olika dilemman som de var tvungna att hantera utan stöd från vuxna. Istället för att få prata om sina bekymmer fick de goda råd från lärare för hur de skulle göra för att lyckas i skolan.

– Mina resultat visar att elever i behov av särskilt stöd inte har samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Beroende på social status har man mer eller mindre möjlighet att vara med och påverka en situation – det är viktiga resultat.

– Jag lyfter också fram hur man kan tillvarata erfarenheter som elever har skaffat sig i andra lärsammanhang, via fritidsintressen eller hemifrån. En lärare upptäckte exempelvis att en flicka kunde tusentals sångtexter och hjälpte henne att generalisera den kunskapen till mål i engelska. Det största jobbet var att övertyga henne att hon kunde engelska, det handlar mycket om att elever vågar lita på vad de faktiskt kan.

Vad överraskade dig?

– Vissa av flickorna kunde plötsligt vid nationella prov gå från IG till VG – det var överraskande. Det handlade om att de fick ett annat bemötande vid nationella prov – flickorna uttryckte att de fick förbereda sig på ett annat sätt än vid vanliga prov, de fick träna inför proven och då kunde de prestera. De flesta flickorna var idrottsintresserade, en del på elitnivå, och deras kompetens att tävla under press visade sig även i vissa provsituationer – de satsade och försökte till 100 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med specialpedagogiska insatser som specialpedagoger och speciallärare, men även klasslärare. Eleverna i studien berättar bland annat vad som utmärker en bra lärare ur deras synvinkel.

Åsa Lasson