Dubbelhet präglar elevers läsning av texter på nätet

Fakta

Marie Wejrum

Född 1970
Bor i Karlstad

Disputerade 2024-09-20
vid Karlstads universitet

Avhandling

Läsa bredvid raderna. Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad svensklärare och har jobbat många år i skolan och även med Läslyftet. Som lärare såg jag att många elever har svårt att läsa, tolka och kritiskt förhålla sig till argumenterande texter. Idag möter eleverna dessutom mer multimodala texter, alltså digitalt innehåll som består av både text, bild och ljud, vilket kräver än mer av läsaren. Det här väckte ett intresse om hur elever tar sig an argumenterande text på nätet. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur högstadieelever läser digitala multimodala argumenterande texter. Konkret, hur eleverna går tillväga när de läser och hur de förhåller sig till innehållet. Digitala texter är komplexa eftersom de erbjuder olika läsvägar och består av olika uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Det är inte heller alltid självklart vem som ligger bakom texten.

– Avhandlingen bygger på videoobservationer av elever i tre klasser i årskurs 8 som vid fyra tillfällen fått läsa multimodala argumenterande texter. Därefter har eleverna, parvis och i grupp, diskuterat och svarat på frågor om innehållet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Framför allt framträder en dubbelhet kring hur eleverna förhåller sig till texternas innehåll. Å ena sidan är eleverna både kritiska till och medvetna om att de är utsatta för påverkan. Å andra sidan har de ofta en stark tilltro till det de läser. Det syns särskilt om texterna engagerar eleverna känslomässigt, då har de svårt att förhålla sig kritiska.

– Om eleverna har svårt att tolka eller inte vet hur de ska göra för att hitta svaret på frågorna i texten, uppfinner de egna strategier. De leder ibland rätt men lika ofta fel. Det kan vara att sökläsa stället för att läsa noggrant, eller göra antagandet att det som är skrivet i fetstil utgör textens huvudargument. Här märkts tydligt att eleverna inte alltid har alla verktyg för att kunna analysera text. Resultaten visar vidare att elevernas fokus ligger på texten. Bilder, länkar eller filmklipp som tillhör texten gjorde att eleverna hade svårt att navigera i materialet. Reklamblock mitt i texten ställde till det ytterligare för dem.

– Ett positivt resultat är att eleverna är långt från passiva offer för olika typer av påverkansmaterial som de utsätts för. Ungdomarna i studien visade på stor medvetenhet och påhittighet för att skydda sig och hantera flödet, som att installera reklamstoppande appar. Jag slogs också av deras kunskaper om olika medier, exempelvis Youtube. Många har stor kännedom om olika genrer och kan exempelvis genom att studera klippteknik, en zoomning eller en blick avgöra när det är dags för reklampaus. Jag menar att det här är kunskaper som lärare skulle kunna ta tillvara på i undervisningen. En slutsats är att det är viktigt att rusta och ge elever verktyg för att fullt ut att kunna tolka den information de möter.

Vad överraskade dig?

– Främst dubbelheten hos eleverna. Samtidigt som de har stor medvetenhet om att de är utsatta för påverkan litar de ofta på vad de läser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att såväl yrkesverksamma som blivande lärare, lärarutbildare och beslutsfattare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten i avhandlingen. I förlängningen hoppas jag förstås att resultaten kommer eleverna tillgodo.