Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

KBT-baserade träningsprogram i matematik stärker svaga elever och hjälper dem att komma ifatt – utan större insats av läraren. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog i KBT (kognitiv beteendeterapi) och har ofta förundrats över varför KBT som metod till lärande inte används i skolan. Jag har tidigare utformat ett föräldrastödprogram (Komet) och ville fortsätta utforska KBT som metod i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur matematikundervisningen kan förbättras med ett digitalt träningsprogram som utformats enligt KBT. Det är en stor studie med totalt 2000 elever som screenats och där den svagare hälften plockats ut. De eleverna har i sin tur lottats in i fyra grupper. Den första har fått göra rena mattetester, den andra har arbetat med lästräning. Den tredje gruppen har tränat matematik med ett digitalt verktyg som bygger på KBT-metodik och den fjärde gruppen har arbetat med ett program som både tränar matematik samt arbetsminnet, programmet har utvecklats av hjärnforskaren Torkel Klingberg. De två sistnämnda elevgrupperna har under 20 veckor fått totalt 19 timmars matteträning på sina respektive program. Samtliga elever har efter 6 och 12 månader gjort ett mattetest.

– Kärnan i KBT är att ge positiv förstärkning när eleverna gör rätt och att anpassa stödet när det blir fel. Utgångsläget är att om eleven inte lär sig så är det aldrig elevens fel, utan snarare läraren eller i det här fallet, verktyget som inte fungerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de 19 timmarnas matteträning motsvarar ett halvt års undervisning i matematik. Resultaten visar alltså att elever som ligger efter i matematik kan hämta hem en hel termins undervisning om de under 20 veckor får 19 timmars träning på de här digitala programmen. En stor poäng är att det kan göras utan särskilt mycket stöd av läraren. Träningen gjordes i klassrummen och i regel satt eleverna med hörselskydd och tränade självständigt.

Vad överraskade dig?

– Att detta matematiska träningsprogram som utformats enligt KBT-metoder tycks ha särskilt stor effekt för elever med svaga mattekunskaper. Samt att träningen gör störst nytta för elever med låg socioekonomi samt de som går på invandrartäta skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematik! Matematikämnet är det som tydligast förutsäger senare skolprestationer och i förlängningen har alltså goda matematikkunskaper betydelse inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället och dess ekonomi.

Susanne Sawander