Digitala verktyg ingen självklarhet i undervisningen i huslig ekonomi

Fakta

Karin Sundqvist

Bor i Vasa, Finland
Född år 1988

Disputerade 2023-10-27
vid Åbo Akademi

Avhandling

Digitalisation Meets Home Economics Teachers: A Mixed-Methods Study of the Conditions Related to Finnish Home Economics Teachers’ Use of Information and Communication Technologies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse bottnar i mina tidigare erfarenheter av undervisning på fältet, och mina erfarenheter från när jag själv studerade till ämneslärare i huslig ekonomi. Jag upplevde att ämnet handlade om, och fortfarande handlar om, att stödja elevens beredskap att hantera vardagen. Men man är väldigt fäst vid den praktiska matlagningen. Jag valde att använda pekplattor i min egen undervisning och eleverna kunde inte riktigt koppla ihop pekplattor och huslig ekonomi. Det fick mig att reflektera kring behovet av att öppna upp en diskussion kring vilka kunskaper och färdigheter som eleverna faktiskt behöver utveckla för att hantera vardagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om de faktorer som kan relateras till, eller påverkar, ämneslärares användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i huslig ekonomi, som motsvarar hem- och konsumentkunskap i Sverige. Eftersom huslig ekonomi är ett obligatoriskt ämne för elever i årskurs 7 i Finland, har jag valt att lägga fokus på att undersöka ämneslärarnas användning av IKT inom huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen i årskurserna 7 till 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar att lärarnas digitala kompetens och deras förhållningssätt till IKT, samt tillgänglighet till olika stödåtgärder, är faktorer som påverkar deras användning. Det handlar bland annat om vilken nytta de ser med IKT för elevernas lärande. I intervjustudien framgick en rad faktorer som enligt lärarna antingen främjade eller hindrade deras användning av IKT. Läroplanens omfattning och att det är mycket som ska hinnas med i årskurs 7, kan vara en anledning till att vissa lärare kanske inte prioriterar främjande av den digitala kompetensen. En annan hindrande faktor som lyftes fram var själva IKT-infrastrukturen, samt det begränsade antalet undervisningstimmar och elevernas höga förväntningar på att faktiskt göra något praktiskt som att laga mat i ämnet.

– Sammanfattningsvis kan jag säga att resultaten visar att lärarnas IKT-användning handlar mindre om miljöfaktorer än om deras egna motivation och beteende, och vilken nytta de ser med IKT i huslig ekonomi. Kvalitativa data tyder på att lärare som betonar de praktiska färdigheterna i ämnet ser en mindre nytta av att använda IKT, medan lärare som ser digital kompetens som en viktig vardagsfärdighet, upplever större nytta med IKT och använder det också i sin undervisning.

– Mina resultat pekar på att lärarna i huslig ekonomi behöver erbjudas stödinsatser där de får möjlighet att få positiva erfarenheter av att kunna använda IKT i relation till sin undervisning. Kollegialt stöd och lärande var något som betonades starkt. Att stärka lärarnas motivation och tilltro till sin förmåga att använda IKT i sin undervisning är samtidigt viktigt för att de ska känna att de kan ta sig an de utmaningar som de ställs inför i undervisningen.

Att stärka lärarnas motivation och tilltro till sin förmåga att använda IKT i sin undervisning är viktigt för att de ska känna att de kan ta sig an de utmaningar som de ställs inför i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att själva IKT-infrastrukturen inte hade någon signifikant effekt på lärarnas användning av IKT, även om majoriteten av lärarna nämner det som en viktig faktor. Det här var ett överraskande resultat, speciellt med tanke på att Finland faktiskt ligger i topp i internationella jämförelser när det kommer till satsningar på IKT-infrastruktur. Mina resultat visar att det inte automatiskt betyder att lärarna tillämpar det på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt, eller att de får det stöd de behöver.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis tas aktuell forskning som gjorts inom ämnet i beaktande vid utformningen av de nya läroplansgrunderna. Jag hoppas också kunna popularisera resultaten så att även ämneslärare kan dra nytta av dem.