Digitala resurser stärker elevers textskapande

Möjligheten att använda digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande. Särskilt för elever med svenska som andraspråk. Det visar Helene Dahlström som överraskas av elevernas ojämlika tillgång till digitala resurser i hemmet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog och där såg jag att digitala resurser har olika betydelse för olika elever. Senare skrev jag min magisteruppsats i specialpedagogik om att digitala skrivverktyg kunde vara en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Eftersom digitala resurser i så hög grad har förändrat vårt sätt att kommunicera och skapa mening ville jag utforska hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitala resurser kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande och textskapande aktiviteter. Mer specifikt har jag undersökt hur mellanstadieelever skapar text på olika sätt. I de två första studierna fick eleverna skriva en berättande text både analogt och med hjälp av datorplatta. Texterna jämfördes sedan både utifrån innehåll och form. Eleverna intervjuades därefter om vilket sätt att skriva de föredrog och varför.

– I de följande studierna undersöks elevers digitala multimodala textskapande. Det vill säga när elever skapar berättelser på datorplattor med hjälp av olika uttrycksformer som skrift, bild, ljud och video. Avhandlingen belyser både innehåll, vilka resurser eleverna använder och hur de gör, samt vad de säger om det de gör. Slutligen diskuterar jag resultaten utifrån det övergripande syftet med avhandlingen – att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

– Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem. I samtalen önskade flera elever att få lära sig att skriva på ett tangentbord.

– Ett viktigt resultat är att digitala resurser har mycket stor betydelse för elever som hade svenska som sitt andra språk. Med digitalt stöd som stavningsprogram eller uppläsning, kan de här eleverna i högre utsträckning skriva mer självständigt.

– Avhandlingen visar också att elever ofta skapar text utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Elevtexterna handlade ofta om olycklig kärlek, svartsjuka och liknande. Bilderna hämtades ofta från sociala medier, youtube och dokusåpor som ”Ex on the beach”. När populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med eleverna diskutera om de texter de möter och de texter de skapar.

Vad överraskade dig?

– Att så pass många mellanstadieelever saknar eller har väldigt liten digital tillgång i hemmet. Många elever vittnar om att de delar digitala verktyg med sin familj. Jag överraskades även över den stora variation om vad elever i årskurs fem skapar texter om. Texterna rörde sig mellan söta prinsessor i sagolikande berättelser till ganska rått våld och olycklig kärlek.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att såväl blivande som verksamma lärare samt lärarutbildare kan ha nytta av dem, både vad gäller den digitala ojämlikheten och vad det innebär för elevers förutsättningar för textskapande. Resultaten om vad elever skapar berättelser om säger något om hur elever uppfattar och förstår världen, något som lärare kan använda som underlag för diskussion i klassrummet. Avhandlingen bidrar även med empirisk skolnära forskning .

Susanne Sawander