Digitala och analoga verktyg i förskolans STEM-undervisning
Förskollärare hanterar uppdraget att digitalisera förskolans så kallade STEM-undervisning (science, technology, engineering, mathematics) genom att kombinera digitala och analoga verktyg. Det visar Anna Otterborns avhandling.
Bor i Flen
Född år 1961
Disputerat 2023-12-08
vid Linköpings universitet
Det bästa av två världar. Förskollärares arbete med digitala och analoga resurser i förskolans STEM-undervisning
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag undervisar på förskollärarprogrammet men har tidigare arbetat som förskollärare och IKT-pedagog i många år, och var med redan när förskolor ofta bara hade en stationär dator på det gemensamma kontoret. Jag tyckte att det var intressant att använda datorn med barnen och hade många idéer på hur man skulle kunna utveckla aktiviteterna. Tangentbordet och datormusen gjorde det svårt för barnen att hantera den stationära datorn, och när den för barnen mer användarvänliga datorplattan kom till förskolan så öppnade det upp för ett mer självständigt utforskande för dem. Att min forskning skulle komma att fokusera på digitalisering i förskolan blev därför ett självklart val.
Vad handlar avhandlingen om?
− I avhandlingen utforskar jag hur lärare i förskolan hanterar och utformar en alltmer digitaliserad STEM-undervisning, där ämnesområdena naturvetenskap (science), teknik (technology), ingenjörsvetenskap (engineering) och matematik (mathematics) ingår, med särskild tonvikt på naturvetenskap och programmering. Den omfattar fyra studier som består av webbenkäter, intervjuer och dokumentation av undervisningssituationer. Den första studien beskriver användningen av datorplattor för att stödja förskolans lärande generellt, med fokus på teknikundervisning. Den andra studien fördjupar sig i hur förskollärare implementerar programmeringsaktiviteter i sin pedagogiska praktik. Den tredje studien undersöker integrationen av digitala verktyg vid undervisning i naturvetenskap genom semi-strukturerade intervjuer. Den fjärde studien fördjupar resultaten från den tredje, genom intervjuer och analys av dokumentation av naturvetenskapliga aktiviteter.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− I resultaten framkommer det att förskollärarna använder en kombination av digitala och analoga verktyg. Genom att integrera både digitala och analoga resurser kan de bättre tillgodose barnens olika sätt att lära genom att lyfta fram deras perspektiv, intressen och aktörskap. De digitala verktygen ses som kompletterande och förstärkande, och analoga resurser betraktas som grundläggande. Inom framförallt naturvetenskap används de digitala verktygen målmedvetet för att förstärka och berika undervisningen.
− Avhandlingens resultat visar sammanfattningsvis att förskollärare kan erbjuda barnen innovativa och nyskapande aktiviteter när de har kunskap, resurser och intentioner att på ett meningsfullt sätt implementera digitala verktyg i STEM-undervisningen.
Förskollärare kan erbjuda barnen innovativa och nyskapande aktiviteter när de har kunskap, resurser och intentioner att på ett meningsfullt sätt implementera digitala verktyg i STEM-undervisningen.
Anna Otterborn
Vad överraskade dig?
− Att det stora engagemang och den kreativitet som finns hos förskollärarna lyser igenom i avhandlingens delstudier, trots många gånger otillräcklig resurstilldelning i samband med digitaliseringen, och att engagemanget och kreativiteten inte tycks tas tillvara på och värnas fullt ut av beslutsfattare.
Vem har nytta av dina resultat?
− Min förhoppning är att resultaten kommer till användning för förskollärare, rektorer, beslutsfattare, och forskare som intresserar sig för förskolans digitalisering av STEM-undervisning men även inom andra områden.