Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala läromedel erbjuder individanpassade uppgifter och ger lärare snabb återkoppling av elevernas arbete. Samtidigt utmanar dessa lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén som forskat om hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för lärarna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i matematik och arbetade i skolan när digitaliseringen tog fart med en-till-en-dator och läromedel i pdf-format. Det här väckte mitt intresse för digitala arbetssätt i skolan. I dag finns betydligt mer avancerade digitala läromedel, och en fråga jag burit med mig är hur digitala verktyg påverkar förutsättningarna för lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de tekniska möjligheter som digitala läromedel erbjuder, påverkar och förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Avhandlingen bygger på observationer från klassrum och intervjuer med 41 matematiklärare, främst i årskurserna 7-9 samt en kortare intervention där digitala läromedel fördes in i undervisningen. Därtill har jag deltagit i ett tvåårigt praktikutvecklande forskningsprojekt tillsammans med 16 matematiklärare på två grundskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala läromedel som samlar in data från elevernas arbete och som visar datavisualiseringar av deras arbete hjälper lärare att snabbt identifiera elever som kört fast, behöver stöd eller kanske gör annat. Läraren kan agera direkt, vilket bidrar till en känsla av ökad kontroll. En annan fördel är att ingen elev behöver känna sig utpekad när det är stor kunskapsspridning i klassrummet eftersom alla elever använder samma läromedel men arbetar på olika nivåer.

– Men det finns också svårigheter med digitala verktyg. Lärarna i studien pekar framför allt på utmaningen att hitta en balans mellan den individuella undervisningen och det kollektiva lärandet i klassrummet. Eftersom eleverna till stor del arbetar individuellt är det svårt att hitta en nivå för det kollektiva lärandet som känns relevant för alla elever. Lärarna pekar också på att de digitala läromedlen med sin snabba återkoppling med fokus på rätt och fel, går emot lärarnas syn på lärande som en mer långsiktig process. När eleverna arbetar med det digitala läromedlet förskjuts deras perspektiv allt mer mot kortsiktigt lärande och de fokuserar på att snabbt lösa uppgifterna och ge ett rätt svar. Resultaten visar också att de läromedel som automatiskt individanpassar uppgifter även utmanar lärarnas kontroll över undervisningen, eftersom de bakomliggande orsakerna till läromedlets automatiserade rekommendationer inte är transparenta.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärares arbete. Digitala matematikläromedel ställer också helt nya krav på lärarna, en utvidgad lärarkompetens, vilket lärarna i studien också påpekade. ”Vi behöver mer kunskap för att kunna ta tillvara på de digitala fördelarna så att de bidrar till elevernas lärande.” De utmaningar som uppmärksammas i avhandlingen är inte självklart problematiska, utan kan också vara utgångspunkt för att utveckla undervisningen och digitala läromedel. Jag tror att det behövs ett ökat samarbete mellan lärare, forskare och edtech-branschen genom hela designprocessen av digitala läromedel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare, men också rektorer och verksamhetsutvecklare som är delaktiga i inköp av digitala läromedel. Därtill hoppas jag att läromedelsförlagen och edtech-utvecklare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander