Digital kompetens utnyttjas inte i skolan
Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .
Född 1955
i Härjedalen
Disputerade
2011-06-17
vid Karolinska institutet
ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har tillsammans med logopeder, pedagoger och tekniker arbetat med barn och ungdomar kring dator- och kommunikationshjälpmedel sedan 1991. Jag upplever att barnen blev bortglömda på 90-talet eftersom fokus låg på den tekniska utvecklingen och inte på barnens behov eller omgivningens förutsättningar.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om 287 rörelsehindrade barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter på användningen av IKT på fritiden och i skolan. Jag har jämfört de barnens erfarenheter med barn i allmänhet från en enkät om dator- och Internetanvändning som Skolverket har gjort med 940 barn. Det som är nytt i min forskning är att barnen själva har blivit tillfrågade och att flickor och pojkar med och utan funktionsnedsättning har jämförts.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att barn i allmänhet använde datorn i större omfattning i skolan än barn med rörelsehinder. Genom Medierådet fick jag tillgång till data från en årlig enkät om barn och ungdomars medievanor på fritiden. Enkäten innehöll svar från 1 379 barn. När jag jämförde med de 287 barnen visade det sig att barn med rörelsehinder använder datorn till mer varierande datoraktiviteter på fritiden än barn i allmänhet. De spelar spel, söker information på internet och är inne på Facebook i större omfattning. Dessutom var skillnaden mindre mellan flickor och pojkar i gruppen barn med rörelsehinder. Vilket innebär att både flickor och pojkar med rörelsehinder borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan. Det gäller även för barn med lättare rörelsehinder som kan använda vanligt tangentbord och mus. Det är svårt att förklara det måste handla om attityder och underskattande av dessa barns digitala kompetens.
Vad överraskade dig?
– Det var fascinerande att de rörelsehindrade barnen hade fler datorhjälpmedel på fritiden än i skolan. Om de har behov av hjälpmedel borde de även ha behov i skolan. Det tyder på att det saknas samordning mellan datorhjälpmedel i skolan och på fritiden.
Vem har nytta av dina resultat?
– Barnen har absolut nytta av dem om man kan uppmärksamma detta så att de får möjlighet att vara delaktig i datoraktiviteter i skolan genom att hjälpmedlen är integrerade i undervisningen. Troligtvis behövs mer kunskap och utbildning hos lärare. Förhoppningsvis kan det innebära att man inom skolan får en ökad förståelse för hur viktig datoranvändning är eftersom vi lever i ett digitalt samhälle.