Didaktisk modell för systemtänkande hjälper elever förstå komplexa samband
Systemtänkande gör det möjligt för elever att förstå komplexa samband i geografiämnet i gymnasieskolan. Att arbeta med sambandsvävar ger eleverna ett redskap, visar Lotta Dessen Jankells avhandling.
Bor i Stockholm
Född år 1970
Disputerade 2023-11-03
vid Stockholms universitet
Förstå verkligheten som system. Att utveckla gymnasieelevers systemgeografiska kunnande genom geografiundervisning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har sett hur utmanande det är för elever att klara av komplexiteten i frågor som rör systemförändringar. Klimatförändringen är ett exempel, den kanske mest komplexa systemförändringen som elever behöver förstå i geografiämnet. Det handlar inte bara om att förstå klimatprocesser utan även om sambanden mellan klimat och mänskliga verksamheter på olika platser.
– Generellt har det blivit svårare för elever att förstå de komplexa sambanden ju mer akut problemet blir. Det har också saknats didaktiska redskap för detta i geografiundervisningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om att utveckla gymnasieelevers geografiska systemtänkande, ett angreppssätt som gör det möjligt att både konkret och abstrakt förstå komplexa samband.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Elever kan lära sig geografiskt systemtänkande för att ta sig an komplexa samband och förstå en helhet. Vi har arbetat fram en metod, ett redskap, som elever kan använda som vi kallar sambandsvävar. Det handlar om att modellera fram samband och helhet som integrerade system. Det handlar om att förstå olika typer av samband och att de kan ha olika karaktär, så som kausala samband, påverkansrelationer och mer osäkra samband och att lära sig resonera kring det.
Elever kan lära sig geografiskt systemtänkande för att ta sig an komplexa samband och förstå en helhet.
Vad överraskade dig?
– En sak som överraskade mig var hur svårt det var för eleverna att konstruera kausala samband och förstå vad det innebär. Vi har nog arbetat för lite med det och förväntat oss att det är något som elever kan. I skolans värld arbetar vi mycket med pilar, men som lärare är vi kanske inte tydliga med vad pilarna egentligen betyder i olika sammanhang. Exempelvis att en pil betyder ”leder till” eller ”orsakar” och att det skiljer sig ifrån ”hänger ihop med”. Men elever behöver få syn på fler aspekter, det kan vara mer komplexa samband av olika karaktär, eller osäkra samband.
– När eleverna fick resonera kring och värdera olika konsekvenser fick de syn på att kausalitet kan betyda många olika saker och de skapade symboler för att visa olika perspektiv på konsekvenser. De använde också bilder och kartor för att visa var något sker.
Vem har nytta av dina resultat?
– Geografilärare i första hand, men även lärare i exempelvis naturkunskap eller samhällskunskap som arbetar med komplexa samband. I läroplanen för geografi står att elevers systemsyn ska utvecklas men det ses ofta som abstrakt och inte som en förmåga som eleverna kan lära sig. Det finns väldigt lite tidigare forskning om vad systemtänkande kan betyda i geografiämnet.