Den psykosociala arbetsmiljön påverkar lärares vilja att stanna i yrket

Fakta

Jeffrey Casely-Hayford

Bor i Stockholm
Född år 1991

Disputerade 2024-06-10
vid Karolinska Institutet

Avhandling

“Should i stay, or should i go”. Teachers’ motivation to stay at their workplace

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har jobbat i ett flertal olika roller inom socialförvaltningen och utbildningssektorn tidigare och fick upp intresset för arbetsmiljö och arbetshälsa på grund av den höga personalomsättningen som jag såg. Jag har alltid haft ett intresse för skolforskning och de olika yrkesroller som finns i skolan. Jag tycker också att det är viktigt att värna om lärare och deras arbetssituation.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den handlar om lärarbrist ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi har gjort fyra olika studier där vi har undersökt relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö samt deras arbetshälsa som i projektet fångas av lärares självskattade utbrändhet. Vi har sedan undersökt hur det i sin tur påverkar deras vilja att stanna kvar inom yrket eller på deras skola. I en av studierna undersökte forskarlaget ett ”positivt avvikande fall” – en skola som, enligt statistiska underlag, borde ha en hög läraromsättning men som har lyckats hålla läraromsättningen låg. Vi intervjuade lärare på skolan för att nysta vidare i vad det är som gör att de väljer att stanna kvar på skolan och i yrket.

− När det kommer till lärarbrist så brukar man ofta fokusera på de som har lämnat eller de som funderar på att lämna läraryrket. Men i det här projektet ville vi vända på det och faktiskt ta reda på varför många lärare väljer att stanna kvar trots de dokumenterade bristerna i deras arbetsmiljö. Vi tänkte att vi på så sätt skulle kunna identifiera friskfaktorer i lärares arbetsmiljö som hjälper lärare att hantera deras arbetsbelastning, och bidra till att de vill stanna kvar på sin arbetsplats eller i yrket.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att effekten av psykosociala riskfaktorer i lärares arbetsmiljö har en större påverkan på deras karriärbeslut än de skyddande friskfaktorerna som kan finnas i arbetsmiljön. Det var ett intressant resultat eftersom det teoretiskt är tänkt att man ska kunna motarbeta vissa riskfaktorer i arbetsmiljön med hjälp av friskfaktorer. Exempel på friskfaktorer kan vara kollegialt stöd, stöd från skolans ledarskap, självbestämmande, både individuellt och inom lärarlaget, samt möjligheter till professionell utveckling. Men den viktigaste friskfaktorn för att lärare ska stanna kvar är en god arbetshälsa − det vill säga att man arbetar i en kontext där stressnivån är på en rimlig nivå och där arbetsgivaren är mån om att identifiera och hantera arbetsmiljöproblem. Så generellt kan man säga att det är viktigt för skolor att hantera de psykosociala riskfaktorerna i skolan, inte bara för att förbättra arbetsmiljön men också för att förbättra kvarvaron av lärare på skolor.

− I vår andra studie genomförde vi intervjuer på en skola som vi beskriver som ett positivt avvikande fall med låg läraromsättning. Ett viktigt resultat från den studien var att vi kunde se att skolbyggnadens utformning är viktig för lärarnas känsla av tillhörighet och välmående. Studien gav en insikt i hur skolans fysiska miljö kan ha en påverkan på friskfaktorer i lärares arbetsmiljö, som till exempel kollegialt stöd, som i sin tur har en påverkan på deras trivsel och vilja att stanna kvar på deras skola.

Det är viktigt för skolor att hantera de psykosociala riskfaktorerna i skolan, inte bara för att förbättra arbetsmiljön men också för att förbättra kvarvaron av lärare på skolor.

Jeffrey Casely-Hayford

Vad överraskade dig?

− Jag skulle säga att resultaten kanske inte är så överraskande. Det övergripande syftet med detta projekt var att få en bättre förståelse för relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö, arbetshälsa och deras vilja att stanna kvar i yrket eller stanna på deras skola. Projektet kan betraktas som en formativ undersökning som kan informera framtida interventioner.

Vem har nytta av dina resultat?

− Lärare först och främst. Men eftersom effekten av ett bra arbetsmiljöarbete på skolan kan bidra till att man lättare kan behålla lärare eller kanske till och med attrahera lärare, så är resultaten också viktiga för rektorer och representanter från utbildningsförvaltningar på kommunal nivå.