Demokrati i förskolan ett komplext uppdrag

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan, visar forskaren Katarina Ribaeus studie. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För många år sedan lyssnade jag till en forskares berättelse om hur han varit ute och föreläst om demokrati för skolchefer och lärare. Han berättade om den starka konsensus som rådde kring att demokrati var ett eftersträvansvärt och viktigt mål i skolan. När han frågade dem om hur de arbetade med demokrati så blev det tyst.

– Jag har själv arbetat länge som förskollärare och började ställa mig frågor om hur det såg ut där. Hur arbetade förskollärare med olika aspekter av demokrati?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur förskolans demokratiuppdrag kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar men också genom barnens agerande. Avsikten har varit att försöka utveckla ny kunskap om hur förskolans demokratiuppdrag kan se ut i förskolans praktik och vilka demokratiska subjekt som förskollärarnas arbete syftar till att stödja och utveckla.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande – ett villkorat inflytande. Barnen tar vara på de möjligheter till inflytande som ges, inom ramen för de villkor som ställs upp. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan.

– Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Subjektet ses som individualistiskt ur vissa aspekter, förskollärarna betonar vikten av att barnen ska kunna stå för sina egna åsikter. Det ses också som socialt, då barnen förväntas lära sig att lyssna på andra och kunna samarbeta.

– Slutligen eftersträvar förskollärarna ett politiskt subjekt, ett subjekt som ska ha möjlighet att påverka verksamheten genom att själv handla.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att det i avhandlingen syns en tydlig skillnad mellan hur förskollärarna önskar att deras arbete med demokratiuppdrag i förskolan ska se ut, och hur de sedan upplever att det tar sig uttryck.

– De upplever att mål som rör barns inflytande mest blir ord på ett papper, som sedan inte levandegörs i praktiken. Resultaten visar att förskollärarna trots allt tar sig an förskolans demokratiuppdrag och att det framförallt kommer till uttryck i deras vardagliga förhållningssätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt förskollärare i förskolans verksamhet, men också andra som på olika sätt arbetar med demokrati och inflytande.

Moa Duvarci Engman