Delaktighet viktigt för elever
För att kunna utöva inflytande behöver elever känna stöd från kamratgruppen. Genom att inflytandeförhandla gör barnen sin röst hörd. Helene Elvstrand har i sin avhandling undersökt barns delaktighet i skolan.
Född 1971
i Norrköping
Disputerade
2009-08-28
vid Linköpings universitet
Delaktighet i skolans vardagsarbete
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat med barns rättigheter på olika sätt, även tillsammans med barn, bland annat i ett ideellt projekt i Indien. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram forskning där barn får ge sin röst, och att vi tar hänsyn till barns perspektiv i olika frågor. Min magisteruppsats handlade om barns inflytande i skolan.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om barnens delaktighet i skolan. Jag har varit intresserad av deras delaktighet i vardagsarbetet och inte bara i formella situationer som elevråd och klassråd. Jag har fokuserat på social delaktighet, när barnen får vara med i kamratgemenskapen, men också på politisk delaktighet, när de får göra sin röst hörd. Under två år har jag följt elever i år fyra och fem. Jag har observerat, intervjuat och samtalat med barnen. Barnen har också skrivit böcker och ritat teckningar till mig.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– En av mina viktigaste slutsatser är att den politiska och sociala delaktigheten är väldigt nära sammanlänkade. Det är tydligt att de elever som inte får vara med i kamratgrupper och som är marginaliserade har mycket svårare att utöva inflytande. En elev som inte känner sig delaktig i kamratgruppen är inte en elev som försöker göra sin röst hörd. För att våga göra det måste man känna stöd i gruppen. När det gäller delaktighet i den politiska betydelsen så inflytandeförhandlar barnen ständigt med pedagogerna. Barnen kan till exempel protestera och argumentera. Inflytandeförhandlandet kan bli väldigt ojämlikt. En del barn gör det väldigt ofta och en del aldrig. Resultatet beror mycket på hur bra eleven är på att inflytandeförhandla och hur stor vilja eleven har att göra det.
– Kontinuitet och begriplighet är två faktorer som har stor betydelse för om barn upplever delaktighet eller inte. Klasserna jag studerade hade väldigt olika förutsättningar. Till exempel hade en klass nio pedagoger under tiden och de andra hade en mer stadigvarande lärarsituation. Det här fick ganska stora konsekvenser för eleverna och det bidrog till hur de uppfattade sin möjlighet till delaktighet. Är man med om en skolvardag där allt bara ändras och man inte förstår varför, skapas misstro hos eleverna och de upplever en mindre grad av delaktighet. Eleverna kunde till exempel ha bestämt något i demokratisk ordning med en pedagog men sedan kom en ny pedagog och så revs allting upp.
– Det kunde också handla om att vuxna fick göra på vissa sätt och barn inte. Jag kunde se att eleverna framför allt hade inflytande på saker som var i gränslandet mellan skola och fritid, till exempel läxor och raster. Men när det gällde den vardagliga undervisningen hade eleverna lite inflytande, till exempel när det gällde lektionsinnehåll. Eleverna ville själva ha inflytande även över lektioner, men såg samtidigt att lärarna hade en viktig roll, eftersom de visste vad man behövde lära sig. Eleverna hade svårt att se det informella inflytandet som de faktiskt hade. Det som eleverna såg som inflytande var de formella situationerna, speciellt när det var tydliga beslutsformer, till exempel vid röstning eller lottning. Detta såg eleverna som det största uttrycket för demokrati.
– Jag tycker att det är viktigt att ta reda på vad barn faktiskt vill ta inflytande över, vad som intresserar dem. Att man frågar sig vad som är viktiga för barnen och att frågorna får vara viktiga om barnen själva tycker det. Ofta hör man att barn bara får bestämma om oviktiga saker, som raster och temadagar. Men just de här sakerna tyckte barnen var viktiga att bestämma över.
Är det här något som gäller även för elever i andra åldrar, tror du?
– När det gäller att inflytandeförhandla så går det till så i många skolor. Och de elever jag studerade kommer att fortsätta med detta när de blir äldre. En del av mina resultat är relevanta i förskolan också eftersom de handlar om vad som händer om man inte får vara med och hur barn kategoriserar varandra.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– Att barnen bara såg de tydliga beslutsstrukturerna som till exempel omröstning och lottning, och att de inte såg det informella inflytandet, när man diskuterade sig fram till saker.
Vem har nytta av dina resultat?
Pedagoger, men också andra grupper som arbetar med barn. Många av resultaten är ju angelägna om man jobbar i socialtjänst eller med barn på andra sätt. Barns delaktighet är aktuellt på de arenor där barn finns.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
Min studie visar att delaktighet och lärande finns i barnens liv och påverkar barnen på olika sätt. Att uppmärksamma betydelsen av delaktighet från elevens perspektiv kan bidra till många förbättringar i skolan. För mig finns det ingen uppdelning mellan lärande och värdefrågor, begreppen hör väldigt tätt ihop. Om en elev inte känner sig delaktig i skolgemenskapen och inte känner att man har kompisar så blir ju vägen till lärande också jobbigare. Eleverna säger också att om man känner att man har varit med och bestämt så är det roligare att jobba. Detta kan vara viktigt att tänka på som lärare eftersom man behöver göra undervisningen meningsfull och attraktiv så eleverna blir motiverade.