Datorspels pedagogiska potential ifrågasätts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är genuint intresserad av det lärande som sker i barns och ungdomars fritidsmiljöer samtlärprocesser och kunskapsbildning av mer informell karaktär. En kulturyttring som i det härsammanhanget har blivit relativt lite beforskat är datorspelsaktiviteter. Samtidigt förs enrad argumentationslinjer kring datorspelens effekter på våra barns attityder, kunskaper ochvärderingar. En trend bland en del spelforskare, utbildare och människor från spelindustrin äratt framhålla datorspelens potential för lärande, oavsett om de spelas för utbildningssyfte ellerför nöjes skull.

Vad handlar avhandlingen om?

– Tidigare forskning har föreslagit att en viss typ av öppna datorspel där det inte finns någraspecifika spelmål kan öppna upp för spelaren att utforska och experimentera i en virtuell miljöatt de samtidigt utvecklar en förståelse om något specifikt kunskapsinnehåll eller om någotfenomen medan de spelar. Denna typ av spel kallas ibland open-ended sandbox games ochdet finns inte så många empiriska studier om vad som verkligen händer när unga spelar denhär typen av spel. Jag har därför videofilmat datorspelsaktiviteter hos barn i åldrarna 10 till 14år när de spelar The Sims och The Sims 2.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många av de tidigare argumenten som finns om att den här typen av spel där man går ini en virtuell miljö har potential för lärande kan ifrågasättas och problematiseras. Framför allthar jag sett att den relativt stora friheten som den här typen av spel erbjuder spelaren faktisktkan reproducera, snarare än utmana, rådande normer och värderingar. Spelarna användehär ofta sina tidigare erfarenheter som en resurs i spelet och som till övervägande del vargrundade i stereotypa normer och värderingar om till exempel familjelivet, eller genus.Hur spelaktiviteten utvecklades visade sig också bero på om spelarna gjorde upp någraspelplaner eller inte tidigt i spelaktiviteten. Något jag kallar pre-play. Detta medför tillexempel att det kan vara svårt för en lärare att planera en lektion om läraren inte ser vadaktiviteten landar i. Det finns också antaganden och idéer i forskning att ungdomar kan lärasig något genom att gå in och anta en roll, men jag visar att man kan gå in och leka med enroll och distansera sig, utan att anta ett rollperspektiv.

Vad överraskade dig?

– Hur den sociala aktiviteten samverkade med hur spelarna valde att interagera med spelet, denrelationen som spelarna hade med varandra blev viktig för vad spelarna valde att göra i spelet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom det akademiska fältet, alla som är intresserad av ungas datorspelande och lärare somär nyfikna på att arbeta med den här typen av spel i skolan.