Dataspel och internet sporrar engelskan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som engelsklärare märkte jag att många elever hade kunskaper i engelska, avancerade ord och uttryck, som jag inte hade lärt dem. Jag blev helt enkelt nyfiken på vad elever gör på fritiden som kan ha sådan effekt på deras språkkunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt 80 elever i årskurs 9 och studerat om den engelskan de möter genom tv, böcker, tidningar, data, film, musik och internet, har någon effekt på deras skolresultat.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Först och främst att den tid som eleverna lägger på fritidsengelska har betydelse för deras skolresultat. Av stor betydelse har också vilken typ av aktivitet de ägnar sig åt. Min studie visar att läsning, dataspel och internet har störst effekt på elevernas ordförråd och muntliga färdigheter. Detta för att man här tvingas lita på sin egen språkliga förmåga på ett helt annat sätt jämfört med exempelvis film och musik. Ett intressant resultat är också att det inte finns någon koppling mellan elevernas förmåga att lära från fritidsengelskan och deras socioekonomiska bakgrund. För elever som normalt ägnar lite tid åt fritidsengelska kan språkfärdigheten förbättras om de ökar tiden på aktiviteter som dataspel, internet och läsning med någon timme i veckan. Tidsaspekten är inte lika påtaglig för dem som redan ägnar mycket tid åt dessa aktiviteter. Pojkar ägnar i snitt 43 procent av den sammanlagda tiden för fritidsengelska åt dataspel och internet. Motsvarande siffra för flickor är 6 procent. I min studie är denna skillnad en viktig förklaring till varför pojkarna hade ett större ordförråd än flickorna i engelska. Samtidigt kan man konstatera att om flickorna ägnade lika mycket tid på dataspel och internet som pojkarna så skulle flickornas språkfärdigheter antagligen vara vida överlägsna pojkarnas. Flickorna har med andra ord goda kunskaper och betyg i engelska trots att de inte ägnar lika mycket tid till dataspel och internet.

Vad överraskade dig?

– Att sambandet mellan dessa fritidsaktiviteter och elevernas skolresultat var så starkt när det gäller pojkar men försumbart för flickor. Först fattade jag inte vad skillnaden berodde på men sedan såg jag att tjejer lägger mer tid på exempelvis tv och film som ju inte påverkar ordförråd och muntliga färdigheter i lika hög grad som dataspel och internet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det har aldrig gjorts någon sådan här studie tidigare och som lärare är det förstås intressant att veta hur eleverna påverkas av sina fritidsaktiviteter eftersom man då kan anpassa undervisningen bättre. Som förälder kan det också vara intressant att veta att exempelvis dataspelande har positiva effekter. Jag tror också att språkforskare kan ha nytta av mina resultat eftersom fritidsengelskan spelar en viktig roll för språkutvecklingen.