Hoppa till sidinnehåll
Examen, karriär och livsval

Dags att förnya och förbättra högskoleprovet

Publicerad:2009-09-28
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Sedan 1977 har högskoleprovet utgjort en ökad möjlighet för de studerande att komma in på högskolan. Per-Erik Lyrén har i sin avhandling A perfect score. Validityarguments for college admission tests studerat olika aspekter av provet. Han harbland annat sett att den obalans som finns när det gäller provets fördelning av verbala och logiska frågor, har en viss effekt på hur väl provet kan förutsäga studenternas framtida studieprestation.

Per-Erik Lyrén

Född 1976
i Kalix i Norrbotten

Disputerade
209-09-25
vid Umeå universitet

Avhandling

A perfect score. Validity arguments for college admission tests.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade under två år som provkonstruktör av högskoleprovet. Den inblicken gjorde att jag tyckte att det var ett intressant ämne att forska vidare kring.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på användningen av högskoleprovet utifrån ett antal antaganden. Högskoleprovet togs i bruk 1977 och den främsta förändringen som skett genom åren ligger i att antalet uppgifter har förändrats. Jag har i första hand tittat på sådana aspekter som det har varit mycket diskussion kring, eller som det funnits indikationer på skulle vara problematiska, som t ex om provet kan förutsäga framtida studieprestation i högskolan, variationer i provprestation över tid eller vilken information de olika delprovspoängen ger och om man utifrån dem kan dra några slutsatser om provtagarens styrkor och svagheter. Men jag har också tittat på mer tekniska antaganden som har att göra med själva processen att konstruera proven.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har bland annat sett att studenternas studieprestation beror på vilken utbildning de väljer att gå vidare med. Inom utbildningar som innehåller mycket matematik och logik får t ex studenter som kommit in via högskoleprovet sämre resultat. Detta beror troligtvis på att bara en tredjedel av provet består av en matematisk och logisk del, till skillnad från de resterande två tredjedelarna som är mer verbalt inriktade. Jag har också sett att mina resultat stödjer tanken att man utifrån provets olika delprovspoäng kan dra slutsatser om provtagaren styrkor respektive svagheter.

Vad överraskade dig?

– Egentligen ingenting. Med tanke på hur provet ser ut är de resultat jag kommit fram till inte förvånande, som att studieprestationerna varierar på olika utbildningar, eller att det finns en variation över tid i hur de som kommer direkt från gymnasiet klarar provet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att de som arbetar med provet ska kunna använda mina resultat och utifrån dem konstruera ett bättre prov. Och i slutändan hoppas jag förstås att det även kommer att gynna provtagarna och högskolorna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev