Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Hur har brottsförebyggande åtgärder i skolan sett ut från sjuttiotalet och framåt? Det har Paula Wahlgren tittat på i sin avhandling, och resultaten var tydliga: metoderna präglas av tidsandan och den aktuella politiska dagordningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i filosofi och historia och är nu kriminolog, så jag tyckte det var intressant att se hur skolans fostransuppdrag förändrats över tid och vilken roll det haft för skolans brottsförebyggande arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika myndigheter, som Rikspolisstyrelsen, Brå och Skolöverstyrelsen, har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Jag har gjort analys av statliga utredningar och undervisningsmaterial. Jag valde att starta i 70-talet eftersom grundskolan då hade byggts ut fullt och polisen förstatligats. Polisen fick då som uppgift att undervisa i skolan. Frågan jag undersökt är hur skolan ska fostra barn till laglydiga och ansvarsfulla medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det sker stora förändringar när det gäller det brottsförebyggande arbetet. På 70-talet är elevernas praktiska demokratiarbete i fokus. Tanken var att eleverna genom att ta ansvar och få inflytande i sin skolvardag skulle öka sin förståelse för det demokratiska samhället och dess regler och att de därför inte skulle vilja ägna sig åt exempelvis skadegörelse.

På 80 och 90-talet fokuserade man mer på lydnad och avskräckande budskap, man lyfter fram konsekvenserna av dåligt beteende, ungefär ”lyd lagen annars får du ingen framtid”, det individualistiska ansvarsbegreppet är viktigt. På sjuttiotalet var det mer ”alla ska med”. På 00-talet jobbar man återigen med skolinflytande men då handlar det mer om att ta ansvar för att skydda skolan mot brott, exempelvis tvätta bort klotter och gå bevakningsrundor, mer ett vi och dom-tänkande än de stora samhällsperspektiven.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt man glömmer. När jag gick igenom allt material står det ofta att nu är det dags för brottsförebyggande åtgärder i skolan, som om det vore något nytt. Samtidigt kommer mycket igen under de olika decennierna, men det finns inte någon reflektion kring hur tidigare åtgärder fungerat. Historielösheten är stor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har skolan som arena. Det är viktigt att ha med sig att det sätt vi tänker kring brottsförebyggande åtgärder är präglat av samhällsklimatet. Att ha ett historiskt perspektiv gör det lättare för oss att inte ta lösningarna för givet.

Det finns en allmän föreställning att brottsförebyggande åtgärder är något bra och självklart, men det är färgat av tidens politik.

Hanna Nolin