Hoppa till sidinnehåll
Autismspektrumtillstånd (AST)

Bristande stöd till barn med blindhet

Publicerad: 2018-10-01
Uppdaterad: 2018-10-09
Susanne Sawander
Skribent: Susanne Sawander
Kim de Verdier

Född 1973
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet

Avhandling

Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support

Skolans stöd till barn med blindhet är ofta bristfälligt. Ändå förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog i botten och arbetar sedan många år på Specialpedagogiska myndighetens Resurscenter syn, med bland annat fortbildning för föräldrar och lärare. I Sverige finns idag en specialskola för barn med synnedsättning eller blindhet och omfattande ytterligare funktionsnedsättningar. Men vanligast är att blinda barn inkluderas i vanliga grundskolan eller grundsärskolan, om de även har intellektuell funktionsnedsättning. Elever med blindhet är en liten grupp med mycket speciella behov, särskilt eftersom en stor del av den vanliga undervisningen är visuellt baserad. Det finns väldigt lite forskning i ämnet, i princip ingen alls, som är kopplad till utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur behoven ser ut för barn med blindhet i och utanför skolan och hur barn, föräldrar och lärare upplever det stöd som finns. Avhandlingen har ett särskilt fokus på barn med blindhet och autismdiagnos. Den här gruppen har komplexa behov eftersom undervisningsmetoder och -material för seende barn med autismdiagnos är extremt visuellt baserade.

– Avhandlingen bygger på tre olika projekt:

  • En studie där jag under grundskoletiden följt sex punktskriftsläsande elever, och undersökt deras läsutveckling, kunskapsutveckling och hur stöd och tillgänglighet i skolan har fungerat.
  • En fallstudie över sex barn med blindhet och autismdiagnos, och i några fall även intellektuell funktionsnedsättning. Där har jag undersökt specifika utmaningar och framgångsrika strategier i skolarbetet för dessa barn, och tagit reda på hur barnen, föräldrarna och lärarna upplever stödet i och utanför skolan.
  • Vidare har jag i en kvantitativ studie kartlagt alla blinda barn som fötts under två decennier, och tittat på bl a orsaken till deras blindhet samt eventuella ytterligare funktionsnedsättningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det föds i snitt sju barn med blindhet per år. Det är med andra ord mycket ovanligt. Likafullt dyker de här barnen dyker upp i den vanliga skolan och har förstås samma rätt till anpassat stöd som alla andra. Mina resultat visar att tre fjärdedelar av dessa barn har flera funktionsnedsättningar. Hela 30 procent uppfyller kriterierna för autism. Motsvarande siffra bland seende barn är mellan 1-2 procent. Intervjuer med föräldrar och lärare vittnar om väldigt olika utfall i skolgången för de här barnen. Ett fåtal har fått ett bra pedagogiskt stöd, men alldeles för många är inte nöjda. Det gäller även lärarna som visserligen får support och vidareutbildning genom Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), men många beskriver att det är för lite.

– I dag är det upp till varje skola att organisera undervisningen kring de här eleverna. Eftersom det rör sig om så få barn finns sällan eller aldrig några färdiga lösningar eller rutiner. Det innebär att lärare kan behöva lära sig punktskrift parallellt med att de ska undervisa eleven i detsamma.

– Punktskrift tar ungefär dubbelt så lång tid att läsa jämfört med vanligt text, och det tar också mycket längre tid att lära sig olika färdigheter när man inte ser. Ändå förväntas de här eleverna hänga med i samma takt som sina seende klasskamrater. I förlängningen innebär detta att barn med blindhet inte ges likvärdiga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter. Det finns skäl att tro att många blinda barn har kapacitet som inte kommer fram, till följd av otillräckligt stöd.

– Resultaten visar också att blinda barn ofta har svårt att bli helt delaktiga i kompisgruppen. Bäst fungerar det i skolor som aktivt arbetar med det sociala klimatet och prioriterar frågor kring social inkludering. Sammantaget visar resultaten på behovet av ett bättre utbyggt stöd till skolor och familjer, och ökad samordning mellan stödjande aktörer inom stat, kommun och landsting.

Vad överraskade dig?

– Främst att andelen blinda barn med autism är så otroligt hög. Det här är ett både viktigt och nytt resultat i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att de kan vara till nytta för många – lärare, specialpedagoger, föräldrar. Men också beslutsfattare eftersom resultaten pekar på många förbättringsområden när det gäller stödets utformning.

Susanne Sawander

Foto: Synskadades Riksförbund

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm eller digitalt via webbkonferensen. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. Missa inte att boka till bästa pris redan idag!
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

Forskarskola med inriktning specialdidaktik breddar kunskapen

2018-04-20
I början av november 2017 kom beskedet att Vetenskapsrådet har anslagit närmare 40 miljoner till forskarskolan Special Education for Teachers Educators. Den fyraåriga forskarskolan som har Malmö universitet som huvudlärosäte är en stor och värdefull satsning för att öka den specialpedagogiska kompetensen hos lärarutbildare.
Forskning och utveckling kategorier

Läsförståelse hos flerspråkiga elever

2019-09-05
Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. (webb-radio)
Forskning och utveckling kategorier

Läsning 2.0

2019-02-11
Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.