Bristande stöd till barn med blindhet

Skolans stöd till barn med blindhet är ofta bristfälligt. Ändå förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog i botten och arbetar sedan många år på Specialpedagogiska myndighetens Resurscenter syn, med bland annat fortbildning för föräldrar och lärare. I Sverige finns idag en specialskola för barn med synnedsättning eller blindhet och omfattande ytterligare funktionsnedsättningar. Men vanligast är att blinda barn inkluderas i vanliga grundskolan eller grundsärskolan, om de även har intellektuell funktionsnedsättning. Elever med blindhet är en liten grupp med mycket speciella behov, särskilt eftersom en stor del av den vanliga undervisningen är visuellt baserad. Det finns väldigt lite forskning i ämnet, i princip ingen alls, som är kopplad till utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur behoven ser ut för barn med blindhet i och utanför skolan och hur barn, föräldrar och lärare upplever det stöd som finns. Avhandlingen har ett särskilt fokus på barn med blindhet och autismdiagnos. Den här gruppen har komplexa behov eftersom undervisningsmetoder och -material för seende barn med autismdiagnos är extremt visuellt baserade.

– Avhandlingen bygger på tre olika projekt:

• En studie där jag under grundskoletiden följt sex punktskriftsläsande elever, och undersökt deras läsutveckling, kunskapsutveckling och hur stöd och tillgänglighet i skolan har fungerat.
• En fallstudie över sex barn med blindhet och autismdiagnos, och i några fall även intellektuell funktionsnedsättning. Där har jag undersökt specifika utmaningar och framgångsrika strategier i skolarbetet för dessa barn, och tagit reda på hur barnen, föräldrarna och lärarna upplever stödet i och utanför skolan.
• Vidare har jag i en kvantitativ studie kartlagt alla blinda barn som fötts under två decennier, och tittat på bl a orsaken till deras blindhet samt eventuella ytterligare funktionsnedsättningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det föds i snitt sju barn med blindhet per år. Det är med andra ord mycket ovanligt. Likafullt dyker de här barnen dyker upp i den vanliga skolan och har förstås samma rätt till anpassat stöd som alla andra. Mina resultat visar att tre fjärdedelar av dessa barn har flera funktionsnedsättningar. Hela 30 procent uppfyller kriterierna för autism. Motsvarande siffra bland seende barn är mellan 1-2 procent. Intervjuer med föräldrar och lärare vittnar om väldigt olika utfall i skolgången för de här barnen. Ett fåtal har fått ett bra pedagogiskt stöd, men alldeles för många är inte nöjda. Det gäller även lärarna som visserligen får support och vidareutbildning genom Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), men många beskriver att det är för lite.

– I dag är det upp till varje skola att organisera undervisningen kring de här eleverna. Eftersom det rör sig om så få barn finns sällan eller aldrig några färdiga lösningar eller rutiner. Det innebär att lärare kan behöva lära sig punktskrift parallellt med att de ska undervisa eleven i detsamma.

– Punktskrift tar ungefär dubbelt så lång tid att läsa jämfört med vanligt text, och det tar också mycket längre tid att lära sig olika färdigheter när man inte ser. Ändå förväntas de här eleverna hänga med i samma takt som sina seende klasskamrater. I förlängningen innebär detta att barn med blindhet inte ges likvärdiga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter. Det finns skäl att tro att många blinda barn har kapacitet som inte kommer fram, till följd av otillräckligt stöd.

– Resultaten visar också att blinda barn ofta har svårt att bli helt delaktiga i kompisgruppen. Bäst fungerar det i skolor som aktivt arbetar med det sociala klimatet och prioriterar frågor kring social inkludering. Sammantaget visar resultaten på behovet av ett bättre utbyggt stöd till skolor och familjer, och ökad samordning mellan stödjande aktörer inom stat, kommun och landsting.

Vad överraskade dig?

– Främst att andelen blinda barn med autism är så otroligt hög. Det här är ett både viktigt och nytt resultat i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att de kan vara till nytta för många – lärare, specialpedagoger, föräldrar. Men också beslutsfattare eftersom resultaten pekar på många förbättringsområden när det gäller stödets utformning.

Susanne Sawander

Foto: Synskadades Riksförbund