Bristande organisation drabbar verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv utbildad gymnasielärare och har tagit emot lärarstudenter men också själv varit på praktik, som det då hette, under min utbildning. En period jobbade jag också som VFU-ansvarig i en inriktning vid Luleå tekniska universitet och som så kallad VFU-länk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) formuleras i styr- och policydokument. Jag har granskat över 400 dokument från 22 lärosäten och tittat på vad man säger om VFU och vilken betydelse VFU tillskrivs. Vilken verksamhet kallas för VFU, hur organiseras och regleras VFU? Min studie inriktar sig på svenskinriktningarnas VFU-dokument. Grundfrågan har varit vilken slags svensklärare man retoriskt säger sig vilja utbilda i de här dokumenten. Jag har även intervjuat nio lärarutbildare samt sex studenter om hur de förhåller sig till VFU.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I alla utsagor framhålls VFU som viktigt, värdefullt och avgörande för studentens yrkesidentitet. Trots det har VFU i realiteten en svagare position jämfört med den högskoleförlagda utbildningen. Orsakerna är flera. Organisatoriska hinder försvårar för lärarutbildarna från lärosäten och skolverksamheter att ha en bra kontakt kring studenterna. Det går också att identifiera olika kulturer och förhållningssätt på lärosäten och i skolverksamheter.

– Flera studenter vittnade om att de ute på skolorna mötte ett motstånd när det gäller den ämneskunskap de hade med sig och att de fick sitt yrkesval ifrågasatt av lärarutbildarna. En kritisk punkt är hur genomförandet av VFU bedöms, bland annat för att ämnet formuleras svagt i jämförelse med personliga egenskaper. Kort sagt finns det en ”verklighetsklyfta” mellan teori och praktik som ännu inte har överbryggats. Min studie vittnar tydligt om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor.

Vad överraskade dig?

– Att VFU till dominerande del läggs ut i språkinriktade kurser. Möjligen beror det på att man tänker att studenterna behöver öva sig mer på språkundervisning än exempelvis ämnen som litteratur eller media.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla inom lärarutbildningen, både verksamma inom universiteten och ute på skolorna, som på något sätt arbetar med VFU. Kanske även politiker och andra som på olika nivåer som formulerar styr- och policydokument.

Susanne Sawander