Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser.

– Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar.

– Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande.

– Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval.

Susanne Sawander