Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Bristande elevinflytande i gymnasieskolan

Publicerad: 2012-12-11
John Miller
Skribent: John Miller
Per-Åke Rosvall
Per-Åke Rosvall

Född 1970

Disputerade 2012-11-16
vid Högskolan i Borås

Avhandling

”…det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan

Det är ovanligt att gymnasieelever agerar för inflytande i skolan. Dessutom påverkas inflytandet av social bakgrund, visar Per-Åke Rosvalls studie i en samhällsvetar- och en fordonsklass.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Maktfrågor har hela tiden intresserat mig och det intresset har följt mig genom lärarutbildningen. Att forska om det var en naturlig följd. Inflytande och påverkan handlar mycket om förhandling, och förhandling representerar ett maktförhållande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Elevers inflytande över undervisningens innehåll och former och hur innehåll och former förbereder för möjligt inflytande. Jag har gjort klassrumsobservationer i en fordonsklass och en samhällsvetarklass där jag satt med under elevernas första läsår i snitt tre dagar per vecka, fördelat på de två klasserna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna hade inte så mycket inflytande och bjöds inte in till det. Man fokuserade mest på framtida inflytande, inte inflytande över undervisningens form och innehåll.

– Det skiljde sig åt mellan de studerade klasserna. Fordonsprogrammets innehåll var förenklat utan fördjupade övningar, vilket inte förbereder eleverna på att argumentera. Nivån på inflytande visade en kraftig relation till elevernas bakgrund eftersom fordonsprogrammet rekryterar elever med arbetarklassbakgrund och samhällsprogrammet elever från medelklassen.

Vad överraskade dig?

– Tidigare forskning om pojkar på yrkesprogram visar att de gör motstånd mot teoretiska studier. Men i mina individuella intervjuer visar dessa elever stort intresse för teoretiska ämnen. Om ska kunna arbeta på bilverkstäder måste man kunna matte, och engelska och tyska för att kunna tillämpa tekniken och arbeta med utländska bilmärken, resonerade de. Det går emot argumenten för den senaste gymnasiereformen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla, från Jan Björklund och andra skolpolitiker till rektorer, i och med att de sätter förutsättningarna för vilket inflytande elever kan ha. Det är viktigt att rektorer förbereder så att lärare ges förutsättningar för att ge elever inflytande. Lärare har nytta av resultaten genom att fråga sig på vilket sätt man kan inspirera eleverna så de får större inflytande.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

The ‘smallness’ of minimalist tolerance

2013-03-14
Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.
Forskning och utveckling kategorier
FoU tidskrift källor

When matter comes to matter – working pedagogically with junk materials

2012-10-24
Nina Odegards artikel fokuserar på skräpmaterial och hur det uppmuntrar barn att leka och bygga utan att behöva namnge, definiera eller märka konstruktioner. Artikeln behandlar också hur pedagogernas förväntningar kan störa denna kreativa och övergående process.

Att bygga gemensamma miljöer – delaktighet och lärande genom dialogplanering

2012-08-28
Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.
Glenn Hultman

Ledarskapets dynamik i skolan

2012-11-07
Vad vet vi egentligen om ledarskap så som det beskrivs och analyseras av forskarna? Det diskuterar Glenn Hultman, professor vid Linköpings universitet, i sin artikel om ledarskapsforskning.

Ovanligt med elevinflytande i gymnasieskolan

2012-11-08
Elever strävar sällan efter att få inflytande i skolan. Dessutom betonar innehåll och former i skolans undervisning framtida inflytande snarare än inflytande i den aktuella undervisningen, visar en ny avhandling av Per-Åke Rosvall.
Nyhetskategorier

Fler lärare i klassen ger stöd åt många

2013-12-07
Veronica Blixt Myrsell delar ansvaret för klass 5–6 på Djurgårdens Waldorfskola med sin lärarkollega Camilla Dahlberg och specialpedagog Kajsa Rabell. Dessutom har de tillgång till Zahra Valedsarasi från fritids, som en extra resurs. Alla är inte i klassen samtidigt men de är alltid minst två och ofta tre.

Lagidrott dominerar skolors idrottsprofiler

2013-03-21
Ny kunskap. Idrottsprofilering är utbrett i grundskolan och lagidrotter som fotboll dominerar visar ny forskning. Men det saknas nationell styrning och idrottsrörelsen har stort inflytande över undervisningen, enligt forskaren Inger Eliasson.

Elever saknar inflytande

2013-03-03
Fordonselever har svårt att påverka hur lektionerna ska se ut. Det är inte bra eftersom de samtidigt vill förändra undervisningen, visar Per-Åke Rosvalls avhandling.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.