Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

De flesta lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar inte över mathygieniska frågor och varför de är viktiga. Det konstaterar Marie Lange som forskat om livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap i årskurs 9. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) inom framför allt särskolan. När Uppsala universitet utlyste ett antal doktorandtjänster i hem- och konsumentkunskap förstod jag att det är nu eller aldrig, om jag vill forska i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I vilken omfattning frågor om livsmedelshygien finns med i skolans hem- och konsumentkunskapsundervisning och i så fall på hur mycket och på vilket sätt.

– 335 lärare i ämnet från hela landet har genom en webbaserad enkät svarat på frågor om detta både övergripande och på detaljnivå, exempelvis om de lär ut vad temperaturen ska vara i ett kylskåp, hur man handtvättar och liknande. Vidare har jag besökt 18 skolor där totalt 529 elever i årskurs 9 genom mentometerundersökningar fick svara på frågor kopplade till de frågor lärarna fick. Avslutningsvis har jag intervjuat ett antal HK-lärare om hur de undervisar, vad de tar med i undervisningen och varför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flertalet HK-lärare inte reflekterar kring mathygieniska frågor, som varför det är viktigt att exempelvis tvätta händerna, byta skärbräda, ha rätt temperatur i kylskåpet eller genomsteka kyckling. De lär ut dessa kunskaper men förklarar inte varför, orsaker och sammanhang. På så vis blir det inte något lärande på djupet för eleverna.

– Undervisningen i HK fokuserar ofta på ett recept, eleverna ska laga en maträtt och receptet blir styrande i undervisningen. Ett alternativ vore att fokusera på huvudingrediensen, själva livsmedlet istället och där få in kunskap om förvaring, tillredning och liknande.

– Inte heller kopplas undervisningen i särskilt hög grad till hur eleverna själva lever. Ett exempel är att unga till vardags ofta värmer mat till sig själva. Men undervisningen tar sällan upp vad man ska tänka på med mat som värms upp. En förklaring till varför det ser ut så här kan vara att kunskapsmålen i hem- och konsumentkunskap är relativt diffusa.

– Flickor har generellt högre kunskaper om livsmedelshygien, de uppger framför allt sin mamma som den viktigaste kunskapskällan. Pojkarna har sämre kunskaper, vilka hämtas lika mycket från föräldrar, skola och internet. Det innebär att HK-undervisningen utgör en viktig kunskapskälla för framför allt pojkar.

Vad överraskade dig?

– Att så många HK-lärare provocerades av avrådan till att smaka på rå köttfärs med hänvisning till att detta har ”man alltid gjort”. Ämnet skapade stora diskussioner under avhandlingsarbetet. Livsmedelsverket varnar sedan många år att smaka rå köttfärs eftersom den kan innehålla e-kolibakterier. I värsta fall kan det orsaka matförgiftning som för särskilt känsliga kan få allvarliga komplikationer. I ett undervisningssammanhang är det här givetvis viktiga kunskaper, eftersom elever också ska lära sig laga mat åt andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i ämnet som jag hoppas kan få en ny inblick i sin egen undervisning. Men även skolpolitiker. Resultaten har även skickats till Skolverket.

Susanne Sawander