Bredare stöd kan hjälpa yrkeselever med matematik

Fakta

Karoline Holmgren

Bor i Västerbotten
Född år 1970

Disputerade 2024-06-05
vid Umeå universitet

Avhandling

Mål, matematik och mening. Om identitet i mötet med gymnasieskolans yrkesprogram

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och specialpedagog på gymnasiet. Där träffar jag ibland yrkeselever som är i behov av stöd. Under år 2017 gjorde Skolverket en kartläggning som visade att en stor grupp yrkeselever inte fick godkänt i matematik i gymnasiet. Samtidigt visar annan forskning att ett avslutat gymnasium är väldigt viktigt bland annat för att komma in på arbetsmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är frågan om varför många elever på yrkesprogrammen har svårt att klara matematiken i gymnasiet. Eleverna har godkända betyg i matematik från årskurs 9, men trots att den matematik de möter på gymnasiet är en repetitionskurs är det många som inte klarar det.

– Går det att hitta aspekter som förklarar svårigheterna? Jag har sökt svar från skolpersonal och elevernas egna berättelser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla mina informanter talade om att elevernas möte med gymnasiet är en identitetsfråga. Frågor om självbild, vem är jag, vad ska jag bli, vad är meningen med det här, vävs ihop hos eleverna. När vi organiserar oss för att ge stöd behöver vi tänka på det och fundera över vilket stöd eleverna behöver. I styrdokument och läroplan framgår att skolan inte bara har ett kunskapsuppdrag utan också ett uppdrag att bistå elevers personliga utveckling.

– Socioemotionella och identitetsskapande aspekter är viktiga när det gäller frågor om elevers måluppfyllelse. De socioemotionella aspekterna handlar om relationer till kamrater och lärare, att känna tillhörighet och trygghet, och om känslor som är kopplade till att börja i gymnasiet. Jag analyserar elevers berättelser utifrån fyra dimensioner; personlig dimension, social dimension, ämnesdimension samt yrkesdimension.

– Ett sidoresultat är att det är viktigt att komma ihåg professionerna vid sidan av lärarna; skolsköterska, kurator och yrkesvägledare har mycket att bidra med i de här sammanhangen.

Trots att eleverna hade varit godkända i nian, vilket är ett krav för att komma in på yrkesprogrammen, ekar en berättelse inom dem att de är dåliga och de pratar om en tidigare misslyckad skolgång.

Karoline Holmgren

Vad överraskade dig?

– Att all skolpersonal lyfte identitetsaspekter överraskade mig. I min gamla yrkesroll som specialpedagog upplevde jag att vi bara pratade om kunskap, inte om hur vi kunde stötta eleverna i deras identitetsskapande.

– En sak som var lite sorglig var att de elever som hade god självkänsla i matematik pratade om det kommande betyget i relation till ett görande. ”Det kommer att gå bra, jag har gjort läxorna, jag har pluggat till proven” till exempel. Däremot pratade de med låg matematiksjälvkänsla utifrån ett varande, med uttryck som ”jag är sämst, jag har alltid varit sämst på matematik.”

– Trots att eleverna hade varit godkända i nian, vilket är ett krav för att komma in på yrkesprogrammen, ekar en berättelse inom dem att de är dåliga och de pratar om en tidigare misslyckad skolgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att personalen i skolan har nytta av resultaten. Jag brinner för att forskning ska vara praktiknära och användbar. Sen hoppas jag att även läroplansansvariga, specialpedagoger och läromedelsförfattare har nytta av den.