Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Kunskaper i teknik handlar inte bara om att konstruera. Charlotta Nordlöfs forskning visar att tekniklärare även ser att ämnet lägger grunden för elever att bli bildade medborgare i ett tekniskt samhälle.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i teknik och har alltid tyckt att ämnet varit viktigt, men också att det behövs mer forskning om lärande i teknik och teknikundervisning. Det här intresset går som en röd tråd genom mitt yrkesliv och nu har jag tagit med mig det in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i teknik på grundskolan omvandlar ämnet teknik till undervisning. Vilka didaktiska val och beslut tar de i specifika situationer, hur transformeras ämnet teknik till undervisning i klassrummet? Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med grundskollärare, både ämnes- och klasslärare, från låg- till högstadiet i ämnet teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är den modell som jag tagit fram och som visar vad kunskap är i ämnet teknik, och att det innehåller flera sorters kunskap. Den här modellen kan användas av lärare i planeringen av undervisningen, just för att få med hela ämnet.

– Samtalen i fokusgrupperna belyser att lärare har en bredare syn på ämnet teknik än vad vi forskare har. Lärare pratar exempelvis om förmågor och att teknikundervisningen ska förbereda elever för utbildning och arbetsliv inom tekniska yrken. Men teknikkunskaper ses även som en viktig del av elevernas utbildning till att bli bildade och deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Teknikämnets kunskapsbredd, så som det framkommer i avhandlingen, är en viktig insikt. Särskilt med tanke på att andelen behöriga lärare i ämnet teknik ligger i botten, strax under 50 procent. Här finns med andra ord väldigt mycket att göra, inte minst i frågor kring fortbildning.

Vad överraskade dig?

– I Skolinspektionens granskning av teknikundervisningen från år 2014 framkom att undervisningen till stor del bestod ett ”oreflekterat görande”, exempelvis att bygga konstruktioner utan reflektion. Jag trodde att jag skulle se mer av det i arbetet med avhandlingen än jag gjorde. Däremot såg jag att många lärare hade svårt att sätta ord på vad kunskap i ämnet teknik är och se skillnad på olika typer av kunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit den på lättillgänglig svenska, just för att jag hoppas kunna nå yrkesverksamma lärare och lärarutbildningen. Men avhandlingen rymmer även frågor, exempelvis kring kompetensutveckling, som riktar sig till skolledare. Sedan hoppas jag såklart att resultaten kan komma till nytta för forskningen.