Bra skolor har ansvarsfulla rektorer

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit rektor och jobbat med rektorsutbildningar under många år. Sedan kom jag med i ett forskningsprojekt vid Centrum för skolledarutveckling: Struktur, kultur, ledarskap förutsättning för framgångsrika skolor? Syftet med projektet är att studera förutsättningar för skolors framgång. Jag tycker att ämnet är intressant eftersom det ställs höga krav på rektorer både nationellt, kommunalt och lokalt.

Vad handlar avhandlingen om?

- Vad rektorer på framgångsrika skolor gör och om skolans framgång har att göra med deras ledarskap. Jag har intervjuat rektorer och lärare på 24 skolor över hela landet, i skolor med varierande resultat. Med resultat menar jag både kunskapsresultat, som betyg, och sociala mål, som till exempel hur eleverna upplever sitt inflytande eller hur skolan jobbar mot mobbing. Jag har också frågat rektorer om vilka förutsättningar de tycker behövs för att de ska kunna vara framgångsrika.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- På de framgångsrika skolorna ägnar sig rektorn mer åt kärnverksamheten, enligt lärarnas bedömning. I de mindre framgångsrika skolorna är rektorerna inte lika engagerade i sitt nationella uppdrag, alltså att följa läroplanen. Det här visar att rektorns agerande har betydelse för skolans resultat. I de skolor där lärarna ansåg att rektorn i hög grad tog ansvar för de nationella målen nådde skolan också de sociala målen.

- När det gäller förutsättningar för rektorns framgång så tar rektorerna upp till exempel ett begränsat ansvarsområde, tillgång till stödfunktioner på kommunal nivå och möjligheter att bli avlastad vissa uppgifter. Sedan handlar det också om det rektor och lärarna enskilt och tillsammans kan göra nämligen att vara kunniga om uppdraget och samarbeta för att göra skolan framgångsrik. Det är faktorer som ligger nära dem och som de borde ha möjlighet att påverka.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

- Jag vet inte om förvånad är rätt ord, men det var intressant att det fanns en sådan tydlig samtidighet mellan goda resultat vad gäller sociala mål och att rektorn tar stort ansvar för att följa läroplanen. Idag kan vi tack vare Skolverkets databaser jämföra skolors meritvärde över åren och mellan skolor och kommuner. Resultatet i min forskning visar att det finns ett värde i att titta på fler värden än kunskapsresultat. Eftersom skolan har både kunskapsmål och sociala mål så finns det anledning att följa upp och utvärdera även de sociala. De är inte bara intressanta som resultat de avslöjar också en del om skolans inre arbete och rektorns ledarskap.

Vem har nytta av dina resultat?

- Både rektorer, lärare och kommunala beslutsfattare. Och eleverna hoppas jag, i förlängningen. Ja, och andra som är intresserade av skolans ledarskap, processer och resultat.

Hur skulle du vilja att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

- Jag skulle gärna se att rektorer som pedagogiska ledare ägnade sig åt skolans inre arbete, åt det som har med undervisning och elevers lärande att göra. Dessutom, i debatten om skolan fokuserar man idag på kunskapsmålen och betygen, vilket utan tvekan är viktigt. Men resultaten i den här avhandlingen visar på vikten av att även arbeta med de sociala målen, som var mer i fokus i slutet på 1990-talet. Jag tycker det vore önskvärt att hitta en god balans mellan kunskapsmål och sociala mål både i debatten och i skolans vardagsarbete. Ur ett uppdrags- och likvärdighetsperspektiv är kunskapsmålen och de sociala målen lika viktiga.