Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan fungerade bäst när lärarna ledde övningarna, men inga övertygande långtidsresultat sågs när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar ST-läkaren Elin Areskoug Sandbergs avhandling som också undersökt yoga- och dansinterventioner.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade själv en bra erfarenhet av yoga i ungdomen. Dansprojektet som ingick i forskningen ligger nära yogan eftersom det handlar om rörelse med en liknande kravlöshet och möjlighet att vara i en grupp tillsammans med andra. Sedan tillkom mindfulnessprojektet som var intressant bland annat eftersom det inkluderade både pojkar och flickor och kunde genomföras i klassrum.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi har tittat på icke farmakologiska metoder för att förbättra psykisk hälsa, i det här fallet ångest och depressionssymptom, trötthet samt funktionell buksmärta. Två av studierna, yoga och dansprojektet, var till en riktad grupp flickor med symtom, medan den tredje studien var mer i förebyggande syfte och omfattade en större barngrupp, både pojkar och flickor, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både dans- och yogaprojekten hade bra resultat överlag, till exempel i form av att vi såg minskad dagtrötthet bland de äldre flickorna och en tendens till lägre kortisolnivåer hos de yngre flickorna.

– I mindfulness-studien såg vi positiva resultat i den lilla grupp där lärarna ledde övningen. Majoriteten av lärarna använde dock inspelade mindfulness-övningar och då såg vi inte lika bra resultat. Resultaten syntes inte heller efter ett år, utan bara under de 10 veckor som studien pågick. Att resultaten var bättre för lärarledd mindfulness är dock svårtolkat eftersom det skulle kunna bero exempelvis på att de lärarna var mer engagerade i projektet.

– Generellt är resultaten i mindfulness-studien intressanta eftersom mindfulness har blivit så populärt inom många områden. Det finns idag inte så mycket övertygande bevis för att det har en positiv effekt när det gäller psykiska besvär, ej heller hur det ska implementeras för att få bäst effekt. Det verkar som att lärarledd mindfulness ger ett bättre resultat än förinspelade övningar vilket är viktig kunskap som behöver undersökas närmare.

– Ett bifynd inför starten av mindfulness-projektet var att vi såg stora skillnader mellan hur pojkar och flickor mår när det gäller symptom på depression och ångest. Flickorna mår betydligt sämre och det ökar ju äldre de blir.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad att mindfulness inte hade bättre resultat, särskilt om man jämför med andra studier. Detta kan dock bero på att vi inkluderade alla elever i studien och inte enbart fokuserade på dem som hade besvär. Sen blev jag överraskad att det var så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller symptom på ångest och depression.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med barn och ungas hälsa, som barnläkare och BUP. I skolan kan det vara lärare, beslutsfattare och skolhälsovården. Det är viktigt att identifiera metoder för att förbättra psykisk hälsa som vi vet fungerar, exempelvis riktade insatser.