Blivande lärare osäkra på att undervisa i ekonomi

Fakta

Niclas Modig

Bor i Karlstad
Född 1973

Disputerade 2023-06-02
vid Karlstads universitet

Avhandling

Hur kan ekonomi göras begripligt? En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes redan när jag själv utbildade mig till samhällskunskapslärare på 1990-talet. Jag läste nationalekonomisk inriktning och insåg verkligen hur många frågor i livet som påverkas av och knyter an till just ekonomi. Vi behöver förstå många ekonomiska begrepp för att kunna ta bra beslut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om hur samhällskunskapslärare förbereds för att undervisa i ekonomi och vilka ekonomiska begrepp som är särskilt viktiga att behärska. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första genom en enkät bett nationalekonomer ranka de viktigaste grundläggande ekonomiska kunskaperna och begreppen. Den här så kallade topplistan har jag sedan jämfört med ekonomiinnehållet i 17 läroböcker som riktar sig till de grundläggande samhällskunskapskurserna på såväl yrkesinriktade som högskoleförberedande program på gymnasiet.  Vidare har jag intervjuat blivande samhällskunskapslärare. Hur förbereds de för att undervisa i ekonomi, vad innehåller undervisningen? Hur säkra känner de sig efter avslutad ekonomikurs att kunna undervisa elever i ämnet?

Vi på lärarutbildningen bör fundera på hur vi kan revidera ekonomiutbildningen för blivande samhällskunskapslärare så att de får med sig de kunskaper de behöver.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Topplistan som jag fick fram genom enkäten till nationalekonomerna belyser sex ekonomiska begrepp som de anser bör tas upp i grundläggande undervisning i ekonomi: alternativkostnad, ränta, marginalbegrepp, efterfrågan/utbud, inflation och tillväxt. I de läroböcker jag undersökt beskrivs inflation och tillväxt, efterfrågan/utbud samt ränta i samtliga 17 böcker. Däremot tar ingen bok upp marginalbegrepp, alltså det som sker på marginalen eller begreppet alternativkostnad som har att göra med de ekonomiska val vi behöver göra. Läroböckerna har generellt sett ett vardagligt språk och ibland saknas akademiska begrepp. Det här är särskilt tydligt i läroböcker för yrkesprogrammen. Dessa brister är problematiska på flera sätt. Dels för att de bygger på skillnaderna mellan elever i yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Dels för att undervisningen bör växla mellan ett vardagligt och akademiskt språk för att lärandet ska utvecklas. 

– Resultaten visar vidare att lärarstudenter är osäkra såväl före som under och efter ekonomiutbildningen. Studenterna får med sig mycket teoretiska kunskaper men undervisningskompetensen blir lidande och få känner sig efter avslutad kurs säkra på att själva kunna undervisa i ämnet. 

– De slutsatser jag drar är att vi på lärarutbildningen bör fundera på hur vi kan revidera ekonomiutbildningen för blivande samhällskunskapslärare så att de får med sig de kunskaper de behöver. Likaså behöver läromedelsföretagen se över innehållet i sina läromedel i ämnet. 

Vad överraskade dig? 

– Framför allt att grundläggande ekonomiska termer och akademiska begrepp ibland saknas i läromedlen. Men också att lärarstudenter är så osäkra. Många i studien var övertygade om att de skulle bli underkända på tentamen, sen visade det sig att de fick väl godkänt. Det vittnar om en osäkerhet gällande den egna kompetensen. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen kommer att ha stor nytta av dem då resultaten kan utgöra en grund för hur vi kan förändra utbildningen till det bättre. Även läromedelsförfattare och -förlag hoppas jag tar till sig resultaten. Likaså skolpolitiker och då tänker jag framför allt på det faktum att skillnaderna i ekonomiundervisning riskerar att befästa skillnader mellan elever i yrkesprogram respektive högskoleförberedande program.