Begrepp i NO får olika betydelse i skolan och i forskningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det här intresset växte fram ur framförallt två saker: dels mitt eget intresse för vetenskapsteori, vetenskapshistoria och språk, och dels utifrån det problem ochfrågeställningar som har beskrivits i den ämnesdidaktiska forskningslitteraturen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur naturvetenskaplig forskning behandlas i skolans traditionella laborationer och hurlärare och lärarstudenter resonerar kring detta. Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegreppsom hypotes och experiment används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels en beskrivning och analys av hur lärare och lärarstudenter resonerar kring sinundervisning. Dels ett bidrag till utvecklingen av sociokulturell teoribildning kring lärandeoch språk. I skolans värld är det till exempel mycket vanligt att man talar om hypoteser i NO-undervisningen.

– Ofta används hypotes med innebörden att eleverna ska beskrivavad de tror kommer att hända i någon laborativ övning. Problemet som jag lyfter fram är att begreppet då används som ett pedagogisk redskap för att hjälpa eleverna att lära sig ett ämnesinnehåll. Samtidigt gör det att det blir svårare att tala om vad som är karakteristiskt för naturvetenskaplig forskning. Där används hypotes snarare i betydelsenav en möjlig förklaring som ibland kan prövas genom att man härleder förutsägelser ochgör kontrollerade experiment.

– Det senare är en specifik metod för att kunna svara på vissa typer av frågor. Det är något helt annat än ett experiment i skolan som ofta betyder ett undervisningsmoment med praktiska inslag utan att explicit lyfta fram dess karaktäristika i termer av en särskild forskningsmetod. Mitt teoretiska bidrag handlar om hur enskilda ord kan få en särskilt avgörande betydelseför den mening som skapas när man rör sig i gränslandet mellan olika praktiker.

Vad överraskade dig?

– Det var lite överraskande att traditionen i skolan och på lärarutbildningar var så stark och homogen när det gäller användningen av de begrepp som jag analyserat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan inspirera lärare att reflektera över sin egen undervisning, och kanske se saker i sinaklassrum de inte uppmärksammat tidigare. Och lärarutbildare, inte minst i dialogen mednaturvetenskapliga ämnesinstitutioner som är inblandade i lärarutbildningar.