Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i samiska skolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag. Kristina Belancic har undersökt en outforskad del av Skolsverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag läste till lärare här i Umeå. I utbildningens del om minoritetsspråk togs samiska i princip inte upp. Förklaringen som lärarna gav var att det inte fanns någon språkforskning om samiska i skolan. Jag såg helt enkelt att det här fanns en forskningslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– I Sverige finns fem samiska skolor, f-6 med totalt cirka 140 elever. Jag har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Mer specifikt, hur och var elever mellan 9–11 år i sameskola använder samiska respektive svenska språket. Vidare vilka möjligheter barnen har att använda samiska utöver hemmet och i skolan. Studierna baseras på observationer och intervjuer med lärare och elever vid två samiska skolor. En övergripande fråga i avhandlingen är om skolans styrdokument, vilka föreskriver att elever ska ges möjlighet till att utveckla funktionell tvåspråkighet, är förankrade i verkligheten när det gäller elever i samisk skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har en positiv inställning till samiska men pekar samtidigt på att möjligheterna till att använda samiska avgränsas till hemmet och i skolan. Det finns exempelvis inga eller väldigt få tv-program, filmer, spel, appar eller ens moderna böcker på samiska.

– För lärarna kräver det betydligt mer att undervisa i samiska jämfört med andra ämnen. Utbudet av läromedel är begränsat, vilket innebär att lärarna själva utvecklar stor del av undervisningsmaterialet. I samiska finns heller inga nationella prov eller andra bedömningsunderlag.

– Studien visar också att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Resultatet visar att svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används som ett vardagsspråk. Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till totalt 910 timmar under låg- och mellanstadiet.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så medvetna och måna om att bevara det samiska språket och föra det vidare till framtida generationer. Men det fanns också de som uttryckte en mer krass syn och menade att ”samiska kommer att dö ut för vi kommer inte behöva det i framtiden”. Bilden av det egna ursprungsspråket var väldigt splittrad.

– Något som slog mig vid observationerna var att barnen helt naturligt använde samiska vid utelekar. Det här bekräftade lärarna som berättade att barnen oftast använde svenska när de lekte med bilar medan samiska användes när barnen lekte rengärde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de når fram till skolpolitiker och myndighetspersoner, då syftet med min avhandling är att ge en bild av hur undervisningen i minoritetsspråket samiska ser ut idag.

Susanne Sawander