Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Svenska språklärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i tyska. Däremot tolkar lärare ibland bedömningskriterierna på olika sätt. Det visar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk i botten och har alltid varit intresserad av språkdidaktiska frågor. Något som särskilt intresserat mig är bedömningens pedagogiska funktion och hur man kan skapa ökad likvärdighet vid bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares bedömning av gymnasieelevers skriftliga kommunikation i tre kurser i tyska, Tyska 3, 4 samt 5. Mer precist har jag tittat på vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, lärares samstämmighet och i vilken mån eleverna når upp till en förväntad B1-nivå enligt det europeiska referenssystemet för lärande, undervisning och bedömning, Gers. Totalt ingår 60 elevtexter från 18 olika skolor i studien. Elevtexterna har bedömts av tre grupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare samt europeiska bedömare som bedömde texterna mot en B1-nivå, enligt det europeiska ramverket Gers.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett positivt resultat är att svenska gymnasieelevers skriftliga kompetens i tyska når upp till förväntad referensnivå B1 enligt Gers. Positivt är också att svenska lärare i tyska har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk. Svenska lärare tittar inte enbart på språklig korrekthet utan väger även in andra aspekter, exempelvis om texten är anpassad till situation och målgrupp.

– Däremot visar resultaten att det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar de olika bedömningskriterierna. En slutsats är att språklärare behöver diskutera bedömning och betygskriterier i syfte att stärka samstämmigheten – vad krävs för att få ett visst betyg? Det kan vara svårt att få till sådana didaktiska forum, språklärare är ofta ensamma i sitt ämne på sina skolor. Lärare är oftare överens om rangordningen av texterna än det exakta betyget, vilket vittnar om att diskussionen också behöver föras mellan skolor. Jag menar att det här är en fråga för skolledare och beslutsfattare att organisera.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att lärarna var mer samstämmiga i sin bedömning av elever som inte når ett godkänt betyg samt i viss mån betyg på A-nivå, mer sällan kring betygen i mitten. Det här visar att lärare behöver diskutera bedömning, särskilt vad gäller betyg på B-, C- och D-nivå där betygen varierar mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att språklärare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten som kan kopplas till både undervisning och bedömning i språk. Min förhoppning är också att resultaten kan bidra till att ansvariga på skolledarnivå skapar förutsättningar för bedömningsdiskussioner bland språklärare. Avhandlingen är även ett bidrag till det språkdidaktiska fältet. Det finns i dag inte så många studier om moderna språk och få studier har undersökt hur bedömare tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Susanne Sawander